Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Hjalmar Holmquist.
om apokryferna, där ingen hebreisk grundtext funnits att följa,
har han med en förvånande oräddhet för zwingliansk
anknytning begagnat Leo Judaes berömda latinska Zurichbibel av 1543,
som också tyder på Nurnberglinjens betydelse för Sverige. I
sin helhet inneburo nyssnämnda bibelböcker ett högst
märkeligt försök att ge Sveriges folk en bibelöversättning direkt från
grundtexten. Detta försök sjönk sedan efter en ansats under
Karl IX undan och fick sin fortsättning först i det arbete, som
mynnat ut i 1917 års svenska bibel. — Genom den 1567 utgivna
psalmboken lade Laurentius grundvalen för kommande
psalmböcker och riktade även svensk psalmskatt med nya värdefulla
originaldikter såsom bl. a. den av hög och låg igenom även hela
1600-talet så mycket brukade »Välsignat vare Jesu namn» (E.
Liedgren: Svenska psalm och andlig visa 1926).
Men denna psalmboksedition erinrar oss även om den
andra huvudfaktorn i den kyrkliga utvecklingen under Erik XIV:s
regeringstid: inträngandet av nya anderiktningar, vilka i sin
inbördes kamp skulle i viss mån tränga svenska kyrkan bort
från dess första reformatoriska egenart. I psalmboken möta vi
redan något av den förändrade stämning i andelivet, som
sammanhängde med en av de egendomligaste och viktigaste
faktorerna i protestantismens historia vid 1500-talets mitt: det
kraftiga inströmmandet av förreformatoriska fromhetselement.
Utvecklingen inom den tyska lutherdomen hade gått i en
intellektualistisk riktning, som väl gav för litet av direkta
fromhets-motiv för det inre livet, det personliga uppbyggelsebehovet. Den
evangeliska mognad, som behövdes för att på egen hand hämta
näring ur det paulinska bibelordet, var ej heller så lätt till
finnandes, allra minst när ekonomiska och sociala motiv varit de
kanske mest bestämmande för anslutningen till den religiösa
revolutionen. Så började man söka sig tillbaka till de kända
trampade vägarna med förtjänstfulla prestationer eller med den
förreformatoriska mystikens innerligare stämning och fastare
handledning för vardagens böneliv (jfr Estborn a. a.).
Melanchthons traditionalism med betoningen av den gamla kyrkan och
dess lärofäder medverkade ock. Under kyrkofädernas, framför
allt Augustinus’, författarnamn gömde sig en hel medeltida
litteratur med dess fromhetsanda. Denna medverkade väl på
detta vis att öppna sinnet även för den erkänt medeltida katolska
litteraturen. Därtill kom nu, att den livskraftiga
motreforma-tionen producerade en överflödande tillgång på lättläst
uppbyg-gelselitteratur, under det att sådan på den lutherska sidan ännu
var sparsam. Särskilt voro jesuiterna mästare i psykologisk
förståelse för det behövliga och i teknisk skicklighet att ordna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
