Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kyrkan under Erik XIV.
289
stoffet på ett praktiskt sätt för vardagsbruk. Så lånade man
även på evangelisk mark från dem (jfr Althaus: Forschungen
zur evangel. Gebetsliteratur 1927). Väg banades genom den
spiritualistiska grenen av reformationen. Caspar Schwenkfeldts
historiska betydelse ligger ej minst däri, att han i den
evangeliska världen introducerade Imitatio Christi och annan
medeltida mystik. Enstaka psalmer från döparerörelsen sökte sig
också väg till lutherska sångböcker och in i svenska psalmboken.
I Sverige mötte väl det förreformatoriska fromhetsmaterialet så
mycket mer genklang, som den katolska fromheten nog ännu i
viss utsträckning omedvetet och delvis t. o. m. medvetet levde
kvar i folkets breda lager. Det första viktigare utslaget av
denna nya litteratur i Sverige var »En ny kristlig bönbok», som
trycktes i Rostock 1564. Denna införde en alldeles ny typ i
svenskt fromhetsliv. Den bjuder ej blott på nytt värdefullt
material ur bibeln och reformatorernas skrifter utan ock i
avdelningen »Några gamla lärares böner» på ett rikhaltigt urval från
gamla kyrkan men ock från den helige Bernhard, liksom den
kommer med ett trettiotal kollektartade böner, huvudsakligen
från medeltida ritualböcker. En nyhet i den evangeliska
andaktslitteraturen var ock att nu materialet planmässigt ordnats
efter medeltida förebilder, så att bönboken blev den första
praktiskt användbara i livets olika skiften. Den utgjorde ej ett
svenskt original utan var genom förmedling av en plattysk
bearbetning översatt från Andr. Musculus, vilken i Tyskland på
Schwenkfeldts väg öppnat själva gnesiolutheranismens dorr för
förreformatorisk fromhet. Den svenska översättaren anger sig med
L. P. G. Det råder intet tvivel om att det var den blivande
ärkebiskopen Laurentius Petri Gothus, vilken just då vistades i Rostock.
Därmed ha vi mött centralgestalten i utvecklingen i Sverige
hän mot melanchtonsk traditionalism och förnyelsen av
förreformatorisk fromhetsstämning. Laurentius Petri Gothus förtjänar
mer än Laurentius Petri Nericius beteckningen Sveriges
Melanchthon. Han hade länge studerat för mästaren i Wittenberg och
kunde, som vi redan antytt, förena dennes klassisk-humanistiska
inställning med den under Gustav Vasa starka svenska
patriotismen och med sin poetiska begåvning begynna en diktning, vars
första alster Stratagem ata blev utgångspunkten för den götiska
renässansens storhetstankar. Hemkommen blev denne Laurentius
Erik XIV:s hovpredikant och måg till sin namne ärkebiskopen
samt den förste professorn i grekiska vid återupprättandet av
Uppsala universitet 1566 (detta skedde kanske helt enkelt i form
av en överbyggnad på latinskolans högsta klass med de »nya»
ämnen, som ej kunde få plats i skolan, alltså snarare som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
