Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
Hjalmar Holmquist.
parallell till de senare gymnasierna). Under en resa utgav han
den ovannämnda bönboken och samtidigt en bearbetning av ett
annat plattyskt alster, »En liten Tröstbok», i vilken han medtog
ett par originalpsalmer. Om den ena: »Hela verlden klagar sig,
vi måste döden lida», säger Liedgren, att den utan tvivel är ett
av våra märkligaste äldre andaktskväden; den blev ock ofta
använd och citerad under mer än ett århundrade. Detta gäller
ock den andra, vilken vi alltfort ha i nuvarande ps. 194:
»Till dig allena Jesu Krist»; genom denna få den äldre
reformationens mera »objektiva» församlingspsalmer bredvid sig en
djupt personlig jag-psalm. Säkerligen har denna diktning givit
svärfadern anledning att sätta Laurentius Gothus in på den
pågående psalmboksrevisionen. Så tillkommo under de närmaste
åren flera psalmer, vilka fingo plats i 1567 års psalmbok och
i tilläggen 1572 och nu låta Laurentius Gothus framstå som
den ypperste svenska psalmisten under 1500-talet bredvid Olavus
Petri (Schuck, Liedgren). Här må som exempel blott erinras
om domedagspsalmen »Uppvaknen I kristne alla»; vidare den
poetiskt högst skattade av alla våra 1500-talspsalmer: »En syndig
man, som låg i syndens dvala», där filippisten lyser särskilt
klart fram med bilder och uttryck från medeltidens folkliga
fromhetsvärld; och den medeltidsfärgade dödspsalmen »Medan
vi leve i verlden till», vars äkta textform (»Medan man lever i
världen rätt») otvivelaktigt återfunnits i det märkliga bokband
med flera förut okända svenska tryckalster från 1576—77 av
Röda bokens boktryckare, som en lärarinna inropade på en
bokauktion i en bondstuga i Lappland och som från 1929 befinner
sig i Riksbiblioteket. Hit hör ock den sannolikt under intrycket
av Erik XIV:s stort lagda Östersjöpolitik tillkomna parafrasen
över psaltaren 20: »Herren vår Gud vare dig blid», betecknad
som »den förmodligen storslagnaste kungs- och fosterlandspsalm,
som diktats på svenskt språk före 1800-talet» (Liedgren). Som
redan antytts går denna Laurentius Gothus psalmdiktning i
samma riktning som hans bönbok att införa forn- och
medeltidskyrkliga fromhetsdrag, motiv och formelement i det svenska
uppbyggelse- och gudstjänstlivet.
Kraftigast verkade dock här den nya bönbok, som såg
dagen sannolikt 1567, samtidigt med katekesen och psalmboken.
Denna bönbok var i själva verket en ny, tillökad och förbättrad
översättning av samma orginal, som förelegat 1564 års bönbok,
men till synes utan hänsyn till denna tidigare översättning.
Den nya bönboken anger sig vara försvenskad av Martino
Hel-singio; Estborn har så gott som lett i bevis, att denne icke är
den av hela vår historieskrivning från Schefferus till Nordisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
