Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kyrkan under Erik XIV.
293
andeströmning stod bland den svenska kyrkans egna ledande
män. Här möta vi främst Olavus Petris andre efterträdare
som huvudstadens kyrkoherde, magister Johannes (Hans)
Nicolai, vilken Gustav Vasa upphöjt till ordinarius och väl
hovpredikant och som betjänade konungen på hans dödsbädd både
som läkare och präst; vid Gustavs begravning titulerades han
t. o. m. biskopen uti Stockholm och blev i så måtto Stockholms
förste biskop. Den ordinarius i Stockholm, som redan före
sommaren 1562 synes ha hos konungen blivit anmäld som
misstänkt för kalvinism (Riksdagsakter II s. 58), kan näppeligen
vara någon annan än Hans Nicolai. Anjou förmodar, att denne
på grund av sin kalvinska tendens blev avsatt 1562, vilket i
så fall skulle visa, att Erik XIV från början funnit skäl taga
parti mot kalvinismen. Historien om Hans Nicolais avsättning
är för övrigt av gammalt datum och återfinnes i hela den
historiska litteraturen; den går ursprungligen tillbaka på den till
Stockholm inflyttade tyske topografen och läraren Rudings
arbete: »Det i flor stående Stockholm» 1731. Rûding och efter
honom de flesta uppge, att ordinarius Hans avsattes på grund
av förargelseväckande leverne och förklarades ovärdig all heder.
Rûding hänvisar för denna uppgift till en avhandling av
Grundel: De Stockh. 1724, där emellertid intet står om den saken.
Nu visar det sig, att denne Hans Nicolai i Stockholms
Tänkebok såväl 1556 som 1558 kallas Ofeegh; och vid en ansökan
1700 om egen biskop för Stockholm erinras om att huvudstaden
en gång haft en egen ordinarius Johannes Ofeegh. När nu också
redan Rhyzelius vet, att biskop Hans Nicolai Ofeegh i Västerås
förut varit präst i Stockholm, torde saken ligga fullt klar.
Ordinarius i Stockholm Hans Ofeeghs »avsättning» efter anmälan
för misstänkt irrlärighet har bestått i att han befordrades till
biskop i ett förnämligt stift (jfr N. J. Welinder och I. Simonsson:
Stockholms kyrkor I: 1 1924 *)•
1 På grund av ett i kammararkivet befintligt förläningsregister för
biskopar m. fl. 1561 (tryckt hos Thyselius: Handlingar II s. 414 f), där Hans redan
är uppräknad som biskop i Västerås, och även hans efterträdare som pastor
Stockholmensis nämnes, har Simonsson i Kyrkohistorisk Årsskrift 1928 uppgivit,
att Ofeegh efterträdde Peder Swårt som biskop 1561. Bindande bevis föreligga
emellertid för, att Swårt avled 5 okt. 1562; i ett praktexemplar i Västerås av
Vesalius’ berömda De humani corporis fabrica har Ofeeghs efterträdare som
biskop i Västerås Erasmus Nicolai antecknat: Anno 62 die octobris inter 12
et priman horam pomeridianam obiit Petrus Andreae Ep:us Arosiensis (enligt
meddelande av E. Liedgren); och den visserligen först 1598 lagda gravstenen
i Västerås domkvrka har samma datum. I kammararkivet finnes ock ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
