Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist, Svenska kyrkan under Erik XIV. Översikt över nyare forskningar oeh försök till en omvärdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska kyrkan under Erik XIV.
295
nattvarden kunde för övrigt både hyperiuthersk realism och
anglikansk sakramentalism sägas i viss mån avspeglas i
Laurentius nyss nämnda skrift. Men först och främst förmärker
man vinddraget av en annalkande luthersk skolastik. Det är
den protestantiska skolfilosofiens inmängande i det teologiska
tänkandet, som måhända blir den viktigaste faktorn vid den
ursprungliga lutherdomens förvandling till den tyska
1600-talsor-todoxien. Behovet av anknytning till den tyska lutherdomen var
ock efter freden i Augsburg 1555 av politisk art. Det visade sig
grellt, när Beurreus i sin nyssnämnda till Ofeegh riktade skrift tog
upp striden med ärkebiskopen och därvid själv åberopade sig på
augsburgska bekännelsen, väl första gången detta skedde i Sverige.
De fortsatta stridsskrifterna 1563 och 1564 förbigås här.
När kriget med Danmark 1564 gjorde nästan slut på
möjligheten att få vin, förmanade ärkebiskopen i sitt herdabrev
prästerna att undervisa folket, att all vikt låg på förtröstan på Kristi
förtjänst, varemot sakramentet utan våda kunde undvaras; Ofeegh
däremot hänvisade i sitt herdabrev prästerna att använda vatten
i stället för vin. Uppmuntrade av stödet från Västerås-biskopen
framlade de utländska kalvinisterna i huvudstaden sin Confessio
a Gallis, in Suecia degentibus (väsentligen byggt på Confessio
gallicana, med några intressanta olikheter, jfr H. Block a. a.)
och begärde rätt till egen kyrka och gudstjänst. Det var kanske
i samband härmed, som ärkebiskopen skrev en lärd utredning
på latin om nådavalet och den fria viljan, vilken Ahnfelt fann
i manuskript i Linköping och tryckte i Bidrag ete. 1894, med
omdömet att den utgör något av det yppersta, som flutit från
Laurentius penna, och att den håller en god medelväg mellan
Luthers De servo arbitrio och synergismen och på ett
förvånande vis föregriper Konkordieformeln. Ofeeghs efterträdare som
ordinarius i Stockholm Laurentius Olavi Gestricius uppträdde
som den nya ortodoxiens banerförare; och genom den väsentligen
av honom till Sveriges kanske främsta skola lyftade läroanstalten
i Gävle fostrades norrlänningarna till sin första stora insats i
den kyrkliga utvecklingen (den andra kom i samband med den
nya stora väckelsekrisen i Sverige från 1800-talets mitt).
Laurentius Olai förmådde konungen att — väl närmast av politiska
skäl — låta förordna, att ingen fick tala mot »den predikan
och gudstjänst, som med Lutheri grund och mening
överensstämde». Så började Luther direkt föras fram som normgivande
för svensk tro. Det samlade prästerskapet på riksdagen i
Stockholm 1565 avvisade ock den liqvoristiska ståndpunkten, som
släpptes även av Ofeegh. Men Erik sörjde för, att samvetstvång
mot kalvinisterna ej fick utövas. Det ursprungliga lutherska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
