Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar. 311
okunnighet både om källorna till en epoks historia och den äldre
historiska litteraturen med dess problemställningar.
Framställningarna bli mer eller mindre obrukbara, inte minst för den
akademiska undervisningen. Härtill kommer ännu ett:
vetenskaplig hänsyn kräver ovillkorligen att i ett arbete av här föreliggande
art författaren anför de auktorer, han byggt sin framställning
på och vars forskningsresultat, han tillgodogjort sig. Han
uppfyller härigenom blott en av det vetenskapliga livets
elementära regler.
En inventering av en författares källskrifter är visserligen
försvårad men ej omöjliggjord genom frånvaron av
källhänvisningar. Avslöjar inte redan författaren genom parallellitet i
huvudlinjerna, vilka auktorer han bygger på, gör han det genom
överensstämmelser i satsfogning och framställningens gång eller
genom bagateller och oväsentligheter som från källtexten smugit
sig in i hans egen, exempelvis metaforer, som varit så hårt
präglade, att de onötta vandrat genom bearbetarens psykiska
kontroll.
I det följande skall en granskning företagas av ett i Sveriges
Historia till våra dagar ingående arbete, andra hälften av del
VII: Karl X Gustav. Författare är Gustaf Jacobson, lektor,
Stockholm.
Den vetenskapliga halten hos ett sammanfattande historiskt
arbete prövas lättast genom en undersökning av författarens
sätt att behandla de historiska problemen. Vilken är
författarens ställning till de olika åsikter, som framförts? Följer han
okritiskt en framställning? Eller är han lika okritiskt
kompilatorisk, på sin höjd utmönstrande vissa direkta motsägelser? Har
han gjort försök att värdesätta de olika synpunkterna? Och i
så fall, varpå stöder sig denna värdesättning? På en egen
granskning av källorna?
Förhistorien till Karl X Gustavs andra danska krig
erbjuder ett problem av denna art. Mellan de tidigare forskarna
— F. F. Carlson, J. A. Fridericia, M. och L. Weibull — råder
vissa motsättningar på denna punkt. För en kritisk
undersökning av ett arbete om Karl X Gustavs historia lämnar författarens
behandling av detta problem en osökt utgångspunkt. Hans
sätt att lösa motsättningarna kommer att ge en bild av hans
författarskap.
Hos F. F. Carlson finnes en tendens att skjuta ansvaret
för kriget på de danska politikerna. Genom sin vägran att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
