Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar.
315
övergången över Lilla Bält.
(Ericsson, 192.) När solen rann upp, stod
den svenska hären redan ordnad
till strid på Brandsö. (Weibull, 564.)
På den motsatta stranden såg man
danska hären uppställd i
slagt-ordning vid Ivernaes udde.
(Carlson, 308.) Isen var så svag att man
såg huru den bugtade sig under
de marscherande trupperna.
(Carlson, 309.) Just som han lämnat
släden, sjönk denna jämte de tre
hästarna, som drogo den, genom isen
och försvann i djupet. (Carlbom,67).
Ett ögonblick syntes ställningen
kritisk: isen brast under tvenne av
Wrangels regementen, två
kompanier (skvadroner enligt Ericsson,
193) försvunno i djupet, de övriga
begynte vackla (Weibull 565.)
Konungen visade den största
kallblodighet och dämpade genom sitt
lugn den oro, som höll på att
sprida sig. (Ericsson, 193.)
gen över Lilla Bält. När solen rann
upp, stod redan den svenska hären,
12000 man stark, på Brandsö. På
den motsatta stranden av Fyen
vid Ivernaes udde, sågs den danska
hären uppställd i slagordning. Från
Brandsö gick det egendomliga
tåget på den buktande isen mot
Ivernaes. Just som Karl Gustav
gått ur den släde, i vilken han åkt,
för att stiga till häst och sätta sig
i spetsen för den vänstra flygeln,
brast isen under draghästarna, och
såväl dessa som släden försvunno
i djupet. En annan olycka var, att
isen brast under två skvadroner
ur Wrangels regementen på högra
flygeln, vilka drunknade. Det var
ett ögonblick av spänning och fara:
de kringstående började vackla, men
konungen visade den största
kallblodighet och dämpade genom sitt
lugn den oro, som börjat sprida sig.
I skildringen av andra danska kriget möter man följande
mot stilen brytande rader: »Hänförelsen för huvudstadens
försvar, som under den långa belägringen begynt mattas,
flammade åter upp; de stridigheter, som uppvuxit mellan de olika
stånden samt mellan borgare och soldater, lade sig, och åter
såg man exempel på samma offervilja och energi, som under
belägringens första dagar.» Ett stycke längre ned: »Men då
svenskarna närmade sig Köpenhamn, hörde de stormklockorna
ringa inne i staden och mottogos av en mördande eld från
sjuttio kanoner, som kantade vallarna.» Dessa rader,
karaktäristiska för stilen i Weibulls framställning, ha ord för ord utan
citat hämtats ur denna, sidan 587.
Redogörelserna för den europeiskt-politiska situationen
under krigens olika skeden äro byggda på Weibulls och Torsten
Gihls framställningar. Större eller smärre brottstycken av dessa
återfinnas i texten.
Gihl (49).
Och ju längre tiden skred
framåt, dess mera framstod kriget i
Tyskland som en omöjlighet,
beroende på en samverkan av flera
omständigheter: saknad av
understöd från Frankrike och England,
bristande säkerhet för angrepp från
Jacobson (349).
Ett krig i Tyskland framstod allt
mera som en omöjlighet beroende
på flera samverkande
omständigheter: saknad av understöd från
Frankrike och England, Österrikes
starkare ställning efter kejsarvalet,
bristande säkerhet för angrepp från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
