Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar.
321
vapen och den praktfulla
utstyrsel, i vilken officerarna redo
framför fronten. Den 5 juli satte sig
hären i marsch. Intet hinder mötte
på dess väg genom
Hinter-Pom-mern; när läger slogs, såg man i
stället invånarna nalkas med sina
foror, lastade med öl och bröd för
de främmande trupperna.
Obehindrat hade den svenska
härens marsch gått genom
Pommern, obehindrat hade den med
fältherren i spetsen överskridit
Polens gräns, då den två
dagsmarscher därifrån den 14 juli
plötsligen såg sig hejdad av Storpolens
adelsuppbåd: 15000 man starkt hade
detta förskansat sig i närheten av
den smala väg, som vid Usez leder
över Netze och de kringliggande
morasen. Wittenberg gjorde sig
beredd på ett starkare motstånd,
men redan efter en kort
förpostfäktning läto de polska
befälhavarna, vojvoderna av Posen och
Ka-lisch, vapnen falla. En förhandling
inleddes o. s. v.
Weibull (530—532).
Så länge konungen ännu befann
sig fjärran från Preussen, vunno
förbundsunderhandlingarna med
Brandenburg endast ringa
framgång. I kurfurstens råd voro
nästan alla anhängare af Polen;
endast greven av Waldeck talade där
för alliansen med Sverige. Han
hävdade mot de andra det nya
länsbandets förpliktelser och lockade
med de tillfällen till landutvidgning
som ett vapenförbund med Sverige
och vapen och den praktfulla
utstyrsel, i vilken officerarna redo
framför fronten. Den 5 juli satte
sig hären i marsch. Intet hinder
mötte på dess väg genom
Hinter-Pommern. När läger slogs såg man
invånarna nalkas med sina foror
lastade med öl och bröd för de
främmande trupperna.
Sedan den wittenbergska hären
under pukors och trumpeters ljud
överskridit polska gränsen, såg
den sig efter ett par dagsmarscher
den 14 juli plötsligen hejdad av
Storpolens adelsuppbåd, vilket,
15000 man starkt, hade förskansat
sig i närheten av den smala väg,
som vid Usez leder över Netze och
de kringliggande morasen.
Wittenberg gjorde sig beredd på strid,
men redan efter en kort
förpostfäktning gåvo de polska
befälhavarna, vojvoderna av Posen och
Kalisz, upp kampen. En
förhandling inleddes o. s. v.
Jacobson (302—305).
Så länge konungen befann
sig fjärran från Preussen, vunno
förbundsunderhandlingarna med
Brandenburg endast ringa
framgång. I kurfurstens råd voro
nästan alla anhängare av Polen.
Endast greven av Waldeck talade
där för alliansen med Sverige. Han
hävdade mot de andra det nya
länsbandets förpliktelser
ochlocka-de med de tillfällen till
landutvidgning, som ett vapenförbund med
Det enda tillägget till Weibulls text, som författaren i det
ovanstående förmått göra, är uttrycket »under pukors och
trumpeters ljud». Man hade hoppats, att åtminstone dessa få ord
kunnat skrivas på hans egen räkning. Men hos F. F. Carlson,
sidan 104, står: »Den 11 Juli överskred han under pukors och
trumpeters ljud den polska gränsen».
Sida upp, sida ner fortsättes avskrivandet av Weibulls
framställning. Här och var möter en retuschering eller ett
sammandrag, oftast i kompendiets svårnjutbara form; i regel
klippes texten in oförvanskad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
