Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström, Framställningen av tiden 1654—1660 i Sveriges Historia till våra dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
Per Nyström.
tvungen att uppgiva försvaret; han
hade då i över två månader med
omkring 800 svenskar härdat ut
mot en fiende, som till slut
räknade inemot 100,000 man. Till-
ståndet i den belägrade staden var
blivet sådant, att hästar och
besättning saknade föda. På gator
och torg lågo hopar av lik; det
kungliga slottet, där Wittenberg
residerade, hade rummen
genomskjutna. Johan Kasimir själv var
full av beundran över en sådan
uthållighet, och han beviljade
också befäl som besättning fritt avtag.
Men polackernas förbittring hade
nått den höjd, att de tvingade
honom att bryta sitt ord och i
fängelse kvarhålla Wittenberg och de
förnämsta officerarna.
Karl Gustaf nalkades redan
Storpolens gräns, då han mottog budet
om Varschavas fall. I snabba
marscher fortsatte han omedelbart
vidare söder ut och ryckte den 28
juni in i lägret vid Novodvor,
hvilket polackerna i sin självsäkra
sorglöshet underlåtit att innesluta.
Konungens första tanke var att
genast gripa till offensiven, men
varje försök att slå en brygga
över Bug misslyckades; till den
grad hade de smältande
snömassorna i bergstrakterna ökat flodens
vattenmassa. I stället tryggade då
Karl Gustaf genom en följd av
strategiska manövrer återtågslinien
till Preussen, medan han samtidigt
avvaktade kurfurstens ankomst.
Men trots fördraget i Marienburg
dröjde denne i det längsta. Han
hoppades ännu kunna undvika ett
öppet fredsbrott med sin forne
länsherre och sökte genom ständigt
förnyade erbjudanden stämma
Johan Kasimir till försonlighet. Först
då den polske konungen i de
hotfullaste ordalag förständigat honom
att inom tre dagar förena sin här
med republikens, insåg han, att
varje utsikt till fredlig uppgörelse
var försvunnen. Den 17 juli stod
han i närheten av det svenska läg-
sitt segerlopp redan nått Varschava
och börjat belägra staden med en
här, som slutligen räknade inemot
100,000 man. Efter mer än två
månaders belägring nödgades Arvid
Wittenberg med sin fåtaliga
besättning uppgiva försvaret (21 juni).
Tillståndet i den belägrade staden
hade då blivit sådant, att hästar
och besättning saknade föda. På
gator och torg lågo hopar av lik;
det kungliga slottet, där Wittenberg
residerade, hade rummen
genomskjutna. Johan Kasimir själv var
full av beundran över en sådan
uthållighet, och han beviljade
befäl och besättning fritt avtag. Men
polackernas förbittring hade nått
en sådan höjd, att de tvingade
konungen att bryta sitt ord och i
fängelse kvarhålla Wittenberg och
de förnämsta officerarna.
Karl Gustav nalkades redan
Storpolens gräns, då han mottog
budet om Varschavas fall. I snabba
marscher fortsatte han omedelbart
vidare söderut och ryckte den 28
juni in i lägret vid Novodvor,
vilket polackerna i sin självsäkra
sorglöshet underlåtit att innesluta.
Konungens första tanke var att
genast gripa till offensiven, men
varje försök att slå en brygga över
Bug misslyckades — till den grad
hade de smältande snömassorna
i bergstrakterna ökat flodens
vattenmassa. I stället tryggade då
Karl Gustav genom en följd av
strategiska manövrer återtågslinjen
till Preussen, medan han samtidigt
avvaktade kurfurstens ankomst.
Men trots fördraget i Marienburg
dröjde denne i det längsta. Han
hoppades ännu kunna undvika ett
öppet fredsbrott med sin forne
länsherre och sökte genom ständigt
förnyade erbjudanden stämma
Johan Kasimir till försonlighet. Först
då den polske konungen i de
hotfullaste ordalag förständigat honom
att inom tre dagar förena sin här
med polska republikens, insåg han,
att varje utsikt till fredlig
uppgörelse var försvunnen. Den 17 juli
stod han i närheten av det svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
