Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Ingvar Andersson.
chiavellis skrifter vid början av 1500-talet: Discorsi och II
Principe, särskilt den sistnämnda. Statslärans emancipation
från teologi och moral lara är här genomförd med en
hänsynslös konsekvens, som hade en egendomlig verkan på
samtid och eftervärld. Redan innan skriften om fursten
mångfaldigats genom tryckpressarna, för första gången 1532,
hade den spritts vida omkring i avskrifter 1. Trots kyrkans
fördömande av Machiavellis verk lästes och tillämpades de
flitigt i 1500-talets Europa: redan 1520 synes »Fursten» ha
funnit vägen till Norden, där Christiern II förberedde en
översättning av densamma; kejsar Karl V och Henrik III
av Frankrike studerade båda den snillrike florentinaren2.
Politiska våldsåtgärder av sådant slag, som till och med i
denna härdade tid väckte uppseende, tillskrev man gärna
»machiavellistiskt» inflytande: så satte den hugenottiska
opinionen florentinskan Katarina av Medici’s verksamhet vid
Bartolomeinatten i sammanhang med studiet av hennes
berömde landsmans skrifter 3. — Ännu vid mitten av
århundradet utgjorde II principe huvudsammanfattningen av de
nämnda nya åsikterna om politiken; först från och med
1570-talet börjar den litterära diskussionen med utgångspunkt
från Machiavellis skrifter att riktigt taga fart4. På Erik XIV:s
tid var »Fursten» den bok, som innehöll den nya politikens
teori och gav anvisningar för dess praxis.
Den idé om statsförnuftet, »ragione di stato», som
Machiavelli framställt, stod i djupt sammanhang med tidens
allmänna politiska utveckling, utgången som den var ur
det av den europeiska »jämviktspolitiken» sönderslitna
Italien. Inom de under senmedeltiden konsoliderade staterna
av den typ, som efterträtt feodalstaten, var en huvudtendens
1 Meinecke, a. a. sid. 57 f.
2 C. T. Engelstoft, Paulus Eliæ, en biografisk-historisk Skildring fra
den danske Reformationstid (Nyt Hist. Tidsskr. II), sid. 57; P. Villari, N.
Machiavelli e i suoi tempi, II, sid. 415 f.
3 Jordan, N. Machiavelli und Katharina von Medici (Hist. Vierteljahrschr.
VI, sid. 339 ff.); jmf. Meinecke, a. a. sid. 65, not 1. — M. Praz, Machiavelli
and the Elizabethans, har icke varit mig tillgänglig.
4 Meinecke, a. a. sid. 63 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
