Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik XIV och Machiavelli.
17
svärjningar; det är en fix idé, vilken till slut driver honom
till förtvivlade handlingar. Det sammanhänger väl med hans
sinnessjukdom, vilken har utpräglat paranoid karaktär 1. Men
man skall aldrig glömma, att begreppet sammansvärjning
för honom och hans samtida icke var ett tomt ord, utan
tedde sig som en fruktansvärd, ständigt hotande fara. Eriks
fader hade haft erfarenhet därav. Hans broder hade börjat
sin självständiga politiska bana med ett företag, som i viss
mån hade karaktären av en sammansvärjning mot Erik.
Det är också karaktäristiskt, att hos tidens politiska
teoretiker sammansvärjningen skildras som ett ständigt hotande
spöke, mot vilket alla säkerhetsåtgärder måste vidtagas och
vilket man alltid måste räkna med 2. En furste av den typ,
som Erik förkroppsligar, måste ständigt frukta planer mot
sitt liv och sin krona.
Själv kunde han sålunda ej vara nogräknad med sina
medel. Av de åtgärder, Erik begagnade i sin kamp för
konungadömets höghet, väckte några särskilt uppseende,
varom anklagelseskrifterna mot honom tydligt vittna. Det är
införandet av en ny domstol, konungens nämnd, och den
där använda metoden med pinliga förhör i vissa brottmål;
vidare de skymfliga och blodiga mått och steg, han använde
mot adeln, kulminerande i Sturemorden. Allt detta var
något oerhört i landet. Det sistnämnda jämfördes med
Kri-stierns, den omilde tyrannens, framfart. Hur ter sig nu
detta, sett mot bakgrund av vad som förekom i samtidens
Europa?
Det gäller då först att uppta till behandling konungens
nämnd, som för Eriks störtare stod som hans kanske värsta
redskap i kampen mot adeln. För att vinna en fast
utgångspunkt för diskussionen är det nödvändigt att ännu en gång
uppställa en ofta debatterad fråga: vilka paralleller till den
nya domstolen erbjuda sig i det dåtida Europa. Järta tänkte
sig, att uppslaget kommit från England; de svenska
gifter-målsunderhandlarna där, särskilt Dionysius Beurreus och
1 Wigert, Erik XIV.
2 Principe, cap. XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
