Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Erik XIV och Machiavelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Ingvar Andersson.
också, att de icke kunde neka till att en sådan
sammansvärjning vore för handen, även om de själva vore okunniga
om den» *. Konungens nämnd och större delen av
riksdagen sägas ha varit eniga om de anklagades skuld till
förräderi. En dorn av riksdagen, visserligen till en del
beseglad först senare, avgjorde målet. Konungen själv började
exekutionen, då han med egen hand nedstötte en av de
svårast misstänkte, herr Nils Sture. Även flera av de övriga
dräptes.
Den roli, som konungens ytterliga upphetsning härvid
spelat, lär icke kunna fastslås. Det kan icke avgöras, —
eller rättare, är från historisk synpunkt endast en strid om
ord — huruvida han dräpt herr Nils under direkt inflytande
av börjande sinnesförvirring, eller om det hänsynslösa
hävdande av hans höghetsrättigheter, som dråpet innebar, fört
hans överretade själ ut i det hotande vansinnet. Men det
torde vara klart, att dråpet på Nils Sture icke står i strid
med tidens föreställningar om konungens rättigheter. Ett
par mansåldrar tidigare finnes en fullkomlig parallell till
Sturemorden i europeisk historia, för övrigt omtalad i
Philippe de Commines’ Mémoires. Det är väl den första gången,
då en furste med egen hand utkrävt straff för förräderi mot
högadliga brottslingar, i omedelbart sammanhang med en
dorn för majestätsbrott. Händelsen tilldrog sig i Portugal
på 1480-talet. Johan II, som misstänkte en
sammansvärjning av adeln, lät kalla till sig ledaren, nedstack honom med
egen hand, lät omedelbart uppsätta en motivering för sitt
handlingssätt och lät döma den dräpte och hans
medbrotts-lingar till döden 2. Parallellen belyser tämligen väl
händelserna i Uppsala åttio år senare: hotad av en verklig eller
1 »Interrogavi reos nobiles singulos seorsum ut bona voluntate
conspi-rationem faterentur, promittens me libenter eis condonaturum, si omnia
ordine explicarent, quod neuter voluit fateri eorum, vultus autem eorum
aliud representare videbatur. Dicebant etiam se non posse negare talem
conspirationem præ manibus esse, etiam si ipsi ignorarent» (Erik XIV:s
almanacksanteckningar, sid. 57 f.).
2 Loserth, Gesehiehte des späteren Mittelalters, sid. (597; Platzhoff,.
a. a. sid. 24 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
