Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Erik Lönnroth.
är det sista utförligt motiverade inlägget i diskussionen \ har
Lars Sjödin framställt en helt ny tolkning2.
Sjödins studie avviker i metodiskt avseende från
föregångarna. Dessa ha i sin teckning av biskop Thomas’
politiska idébyggnad utgått från själva Frihetsvisan; Sjödin söker
framkonstruera en andra utgångspunkt: biskopens personliga
utveckling och de impulser, som denne erhållit av tidens
idéströmningar och inrepolitiska principkonflikter. Han
finner, att biskop Thomas genom sina universitetsstudier på
kontinenten, genom sin tidigare ställning som kung Eriks
betrodde man, genom den nationella rörelsens hänsynslösa
radikalism, företrädd i olika former av Engelbrekt och Karl
Knutsson, måste ha drivits att omfatta samma prel
artaristokratiska och principiellt unionsvänliga tänkesätt, som i
allmänhet ansetts utmärka kyrkans representanter under detta
århundrade. Då Sjödin från denna utgångspunkt
interpreterar Frihetsvisan, blir hans resultat, att denna icke är en
nationell dikt, riktad mot unionen. Den är tvärtom en
unionsvänlig dikt, en pamflett mot Karl Knutsson3.
Frihetsvisan skulle vara skriven sommaren 1440, då Kristoffers
val säkrats genom dennes överenskommelse med Karl
Knutsson och det gamla unionspartiet fruktat, att detta paktum
innebure ett förtäckt säkerställande av Karl Knutssons
fortsatta regemente i landet. Den patriotism, som framträder i
dikten, är enligt Sjödin enbart nationalkyrklig och står i
skarp motsättning till den modernt präglade nationalism,
som hävdats av Engelbrekt och Karl Knutsson.
Frihetstanken bottnar i kravet på »libertas ecclesiae» 4.
1 Gottfrid Carlsson har i en uppsats om »Engelbrekt som helgon»,
Kyrkohistorisk Årsskrift 1921 s. 236 IT., framhållit propagandan för
Engel-brektskulten i Örebro som en viktig del av diktens idéinnehåll. Han berör
icke den politiska tolkningen av visan.
2 Biskop Thomas’ fosterlands- och frihetskärlek i belysning av hans
liv och diktning. Sv. Historisk Tidskrift 1925 s. 197 ff.
3 Biskop Thomas’ övriga skrifter, Förmaningsbrevet till Karl Knutsson
och Trohetsvisan, skola enligt Sjödin röja samma tendens.
4 I senare publicerad litteratur kan man spåra en viss opposition både
mot Hjärnes och mot Sjödins synpunkter. Erik Neuman, Karlskrönikans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
