Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
37
ville bliva med frihet lät han till (fick han släppa till) gods
och ägodelar, guld, silver och goda hästar».
Av den här lämnade tolkningen av dikten framgår, att
stroferna 18—22 ej äro riktade mot Karl Knutsson. Karl har
liksom Engelbrekt fått makt av Gud att leda kampen mot
konungen. Det är kung Erik och denne ensam, som
alltigenom framställes som fienden och som orättens representant.
Karl Knutssons ingripande mot konung Erik och Nils
Stensson är den kronologiska slutpunkten i diktens berättelse.
Beskrivningen av Karls verksamhet hänför sig till det aktuella
tidsmomentet. Karl straffar olydnad utan hänsyn till person.
Straffet går hårt fram. Hans fiender øh i landsflvkt och utblottas
på sina ägodelar: ett tecken på ait Guds straff drabbar dem.
Den episka framställningens grundläggande tankegång
sammanfattas i stroferna 23—27. Dessa innehålla moralen
av det skildrade. Guds utvalde går allting väl i händer, men
för den, som fylles av högmod, är straffdomen alltid nära.
Danielsbokens skildring av Nebukadnesars förödmjukelse och
upprättelse exemplifierarl. Sverige bör besinna vad man
undsluppit och våga allt för att värja sin frihet mot träldomen.
I Frihetsvisans sista strofer, Nota de libertate, utvecklar
skalden den allsidiga innebörden av denna frihet, om vilken
striden stått och alltjämt står. Med liknelser söker han ge
uttryck åt sin övertygelse. Friheten liknar ett vakttorn, som
skyddar sin innehavare och som icke får uppgivas.
Friheten liknar en stad, där allt är välordnat, och där det är
tryggt att bo. Friheten är fridens förutsättning. Den är ej
god att mista. Hugnad och glädje skänker den åt alla dem,
som skylas under dess kvistar.
1 De »Danielis dröma», som biskop Thomas åsyftar, torde, som döe.
Sverker Ek välvilligt påpekat för mig, knappast vara att söka i själva
Danielsboken. Snarare är det den bysantinska drömtolkningssamling, som i Sverige
var känd i latinsk översättning under titeln »Sompnia Danielis» (S. F. S. 5,
LXXXIV). I den grekiska texten möter man följande utsagor: fiovv uadEödfjvat,
å§iav (ual) niirjv jieyåÅrjv 6i]ualv£i. samt öévöqov uaQnoyoQov idelv, elöodov
o-i]fiaivsi. (Revue de Philologie, Nouv. ser. 1909 s. 101 ocb 103). Jfr Sophus
Larsen, Antik og nordisk Drømmetro, Aarbøger for nordisk Oldkyndighed 1917
s. 37 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
