- Project Runeberg -  Scandia / Band IV. 1931 /
39

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Biskop Thomas’ Frihetsvisa.

39

teologiska systemetl. — Men Frihetsvisan representerar ingen
lärd agitationsform. Ett starkt folkligt drag har präglat dess
framställning2. Tankarna uttryckas konkret och
lättförståeligt, kända ordspråk utnyttjas som slagord3, djurliknelserna
anknyta till folkfantasiens föreställningsvärld. För diktens
ideella personlighetsteckning har valts ett folkligt motiv:
bondeledaren och folkhelgonet Engelbrekt Engelbrektsson.

Frihetsvisan strävar sålunda att sammanknyta folkliga
åskådningar med ett idésystem, vars ursprung kan spåras i
den gängse teologiska världsbilden. Diktaren använder sig
därvid av de för det politiska tänkandet fundamentala
begreppen »frihet» och »fädernesland». Vad inlägger han i
dessa ord? Syfta de mot en svensk nationalstat4, eller äro
de att betrakta som agitatoriskt lånegods, avsett att tillfälligt
tjäna skalden-prelatens speciella partiprogram5?

Den betydelse av ordet »frihet», som Thomas lägger till
grund för sin idépolitiska utredning, är i första hand rent
negativ: frihet från träldom. Men han påvisar, att friheten
även har en positiv innebörd. Den måste befästas i
statslivet för att kunna värnas, och dess herravälde karakteriseras
av vissa välsignelsebringande följdföreteelser. Här griper
definitionen på frihet in i det kyrkliga libertasbegreppet och
ställes i organiskt samband med pax och justitia, frid och
rättfärdighet. Frihetskravet utmynnar i ett realpolitiskt
program: vaksamhet mot inkräktare, som hota ens oberoende;
inre ordning; rättsliga garantier för fridens och frälsets
upprätthållande. Detta skall skydda landet mot tyranniskt
godtycke av den art, som svartmålats i det episka partiet om
kung Erik. Den styrelseform, som åsyftas, kan man med en
modern term stämpla närmast som konstitutionell.

I biskop Thomas’ frihetsbegrepp söker man förgäves

1 Liknande ideologisk uppläggning i t. ex. »A Political He.trospect»:
Wright, Political Poems and Songs II s. 267 ff.

2 Jfr Sjödin, Sv. H. T. s. 235.

a T. ex. vv. 103 och 157, den senare motsv. Kock och af Petersens,
a. a. n:r 1165.

4 F. H. T. s. 131—134.

5 Sv. H. T. s. 253—254.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 16 11:28:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1931/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free