Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
41
Ett frihets- och fäderneslandsbegrepp av denna art stå
ej i strid mot unionstanken. Visan angriper kung Erik och
hans styrelsemetoder men berör icke förhållandet till de
skandinaviska grannlanden. Unionsfrågan ligger helt utanför
dess problemställning. Kravet på de utländska fogdarnas
avlägsnande dikteras ej av skärpt nationalitetsmotsättning.
Det var under 1430-talet ett led i hävdandet av landets
rättsordning gentemot konungen. Lagen föreskrev, att denne
skulle styra sitt rike med inländska män. Som exempel
på de utlänningar Engelbrekt bekämpat nämnas böhmare
och ryssar: kättarfolken, Guds tiender. Härtill fogas polacker
och preussare för rimmets skull. Främling och fiende är
den, som sätter sig upp mot Guds och Sveriges Iag.
Det är icke möjligt att ur dikten utläsa den nyvaknade
och nationellt medvetna patriotism, som en tidigare
forskning ansett för det konstitutiva draget i dess idépolitiska
program. En »utbildning av det världsliga statsbegreppet
till större individuell slutenhet och konkretion» kan i denna
bemärkelse icke konstateras \ Frihetsvisan är icke »den
nya svenska fosterlandskänslans äldsta litterära urkund» 29
om man i »fosterlandskänsla» inlägger något av 1800-talets
organiska nationalism. Kvar står det äldre, rent medeltida
slag av patriotism, som Hjärne låter uppgå i det nya:
hävdandet av riket som ett enhetligt rättssamfund. I en tid,
då folkets samfundsliv ännu övervägande begränsades till
landskapen, kunde blott det gemensamma rättsskyddet skapa
en känsla av samhörighet nog stark att uppbära den svenska
rikstanken. Till denna känsla vädjar Frihetsvisan, då den
vill samla Sverige till stod för frihetsprogrammet.
IV.
På vilket speciellt historiskt sammanhang syftar
Frihetsvisans agitatoriska fördömande av Erik av Pommerns
regeringsmetoder och dess förhärligande av Engelbrekts och Karl
1 F. H. T. s. 133.
2 F. H. T. s. 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
