Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth, Biskop Thomas’ Frihetsvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskop Thomas’ Frihetsvisa.
43
tive datering måste man gå till källmaterialet för Sveriges
historia under 1430- och början av 1440-talet.
Biskop Thomas har gått till eftervärlden främst som
litterär, ej som politisk personlighet. En följd har blivit, att
man på något sätt länge uppfattat honom som stående
utanför och över sin samtids materiella och sociala betingelser.
I Sjödins undersökning har ett utförligt försök gjorts att med
ledning dels av uppgifter från hans ungdoms studier, dels av
material, som belyser hans politiska verksamhet, fastslå hans
ställning till de politiska ideal, som hans samtid och
ståndsbröder hyllade.
De uppgifter vi äga om biskop Thomas’ studier på
kontinenten äro två. I en supplik till påven av den 26
december 1417 uppger han själv, att han under flera år studerat
artes och kanonisk rätt vid universiteten i Paris och Leipzig *,
och i matrikeln för Leipzigs universitet står för
sommarsemestern 1415 inskriven en »dns. Thomas de Swecya» 2. Att
med ledning av detta material utreda de djupa och för hela
livet bestämmande intryck, vilka under dessa år skulle ha
givit stoff och form åt den blivande biskopens livsåskådning,
faller utanför det möjligas gräns 3.
De första politiska insatser av biskop Thomas, vilka
bevarats åt eftervärldens kännedom, inträffade femton år efter
hans studietids avslutning, i samband med striden om
ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432—1434. Det är konstaterbart, att
biskop Thomas vid denna tidpunkt stod konungen nära, men
det är omöjligt att härur utläsa mera rörande hans politiska
övertygelse än en allmänt lojal inställning4. Ej heller ge
källorna för upprorsåren 1434—1436 någon gripbar kunskap
om några hans insatser av individuell särprägel. Biskop
Thomas var vid denna tid en nytillkommen medlem i den
1 K. H. Karlsson, Avskrifter ur Vatikanarkivet, avd. Suppliker, R. A.
- G. Erler, Matrikel der Universität Leipzig I s. 48.
3 Jfr. Sv. H. T. s. 202 204.
4 Lindblom, Akter rörande ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432 s. 4 7,
13, 65 ff., 75 ff., 78 ff., 81. Diplomatarium Norvegicum V s. 453 ff. Pgm. br.
1431 18/2, 1433 b/h m. fl., R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
