Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil, Botvid och David.
105
Inledningen till Eskilslegenden förutsätter kännedom icke
blott om Sigfrids utan även om Ansgars verksamhet och är
utformad med bibelcitat och utläggningar av sådana 1. I fortsättningen
jämföres helgonet med oliv, cypress, morgonstjärna och lampa,
allt hämtat från Bibeln 2. En vanlig locus communis är
stället contemptus — instructus. Eskil jämföres vidare med
Abraham 3 och tillväxer i nåd som Jesusbarnet i Lukasevangeliet.
Han river ned avgudahus och den från Paulus hämtade armatura
Dei, den Gudsutrustning, som han bär, beskrives. Enligt
ordalydelsen är detta närmast övertaget från Olav den heliges passio 4.
Den avslutas med en hänvisning till Hesekiel 5. Bilden av den
gode herden som följer hör till prästlegendernas stående
rek-visiter. Därefter införes Blotsven. Hans namn förklaras: han
heter så, emedan han tillät folk att dricka djurens blod (quia
permisit eos bibere sanguinem animalium). Författaren eller
en senare bearbetare av Eskilslegenden har sålunda felaktigt
härlett namnet av blod, sanguis, och förklarat det utifrån sin
synpunkt. Kombinationen låg nära, då legenden omtalar en
offerfest. På helgonets bön uppstår ett oväder, men själv träffas
han ej av en regndroppe — ett drag som ofta möter och som
företrädesvis omtalas i iriska helgonlegender. Det behöver
icke nödvändigtvis vara ett lån, när den helige mannen
förebrår avgudadyrkarna samma synder som Johannes döparens
motståndare beskylldes för. Men då Spabodhe efter detta
slungar stenen, tänker man ovillkorligen på att Eskil, Sveriges
protomartyr, dödas på samma sätt som den förste
martyren Stephanus och den apostel vars festdag ursprungligen även
är hans egen: Barnabas. Jämförelsen med Gedeonis lampa och
allegorien över Marias av Magdala kärleksgärd ansluter sig
till Bibeln6. Till de i Norden vanligaste järtecknen hör det
vid Eskils begravning. Martyrblomman, den röda rosen, han
liknas vid, härstammar egentligen från prästen Simon.
Förutom dessa mera allmänna drag har Eskilsofficiet
påverkats från två håll. Den ena förebilden är officiet om Tho-
1 Ps. 79: 8. Hieroiwmus in Ps. 78, Patrol. cursus compl. patr. lat. ed.
Migne 26, eol. 1057. Jfr Matth. 13: 25, Ps. 134: 7, Jer. 10: 13, Zach. 10: 1.
2 Eccl. 50: 11, 6, xMatth. V: 15, Marc. IV: 21, Luc. XI: 33.
3 Genes. XII: 1, 2.
4 Mon. hist. Norv. ed. G. Storm, sid. 129, 131.
5 Hesek. 36: 35. Jfr Acta sanct. XXIII, sid. 95.
6 Hos M. Vastovius har i Vitis Aquil., sid. 49, gjorts ett mirakel av
denna allegori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
