Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil, Botvid och David. 107
teckning, insatt i tiden, kung Inges tid, och avslutad med
translationen. Rimligtvis har en dylik kort redogörelse nedskrivits
vid elevationen liksom vid translationen av Eskils reliker.
Uppgifterna torde förtjäna tilltro.
Eskils historia kan sammanfattas på följande sätt. Före
Ailnoths Knudslegend, men väl efter Adam av Bremen, som ej
omtalar Eskil, har denne missionsbiskop dödats hos svearna.
Före 1185 bygges en kyrka åt honom och 1198 dyrkas han
som martyr med hög rang. Mellan Ailnoth och 1185 kan en
elevation anses ha ägt rum. Före 1231 har troligen en
translation företagits 1. Legenden sådan den bevarats härrör från en
tid, då Sigfridslegenden förelåg, och säkert från tiden efter 1268.
Eskil har knutits till Sigfrid; biskopen från England, som hos
Ailnoth självständigt predikar kristendomen för svearna, blir
till Sigfrids kapellan; han insättes av denne som biskop.
Anknytningen har rimligtvis skett i Södermanland, där man hade
intresse av att sätta sin egen patronus i samband med hela
rikets store missionär. Sannolikt var dominikanerna i
Strengnäs icke främmande för den legendredaktion, där platsen
bredvid deras kloster uppgives såsom stället för martyriet.
II.
Även den andra södermanländska aposteln Botvids dyrkan
kan följas tillbaka till 1100-talet. Den äldsta underrättelsen
om honom är säkerligen att hämta ur den förvanskade
elevationsnotis som intagits i hans legend 2. Elevationen skall enligt
notisen ha ägt rum 1129 under medverkan av biskop Henrik
i Uppsala och biskop Gerder i Strengnäs. Den förre har
förmodligen med rätta identifierats med den Henricus Sictunensis
som 1134 föll i slaget vid Hammar3; Gerder är veterligen icke
nämnd annorstädes. Uppsala och måhända även Strengnäs
torde ha insatts senare. Redan från efter mitten och från slutet
av elvahundratalet är Botvids namn bevarat i en letania och i
ett kalendarium 4, och 1176 har säkerligen den uppteckning
1 Translationsdagen förekommer ej i Vallentunakalendariet. — Skara
och Västerås övertog endast den 6/io, Eskils dyrkan synes nått dit först efter
translationen, till Skara senast i början av 1300-talet. Scandia I, sid. 287.
2 Script, rer. suec. II: I, sid. 282. Elevationen omtalas i samband med
träkyrkan. Att hela berättelsen är konstruktion synes föga sannolikt.
3 Necrologium Lundense, utg. av L. Weibull, sid. 75 och not 3. Jfr
Script, min. hist. Dan., utg. av G. M. Gertz I, sid. 29, 404, II, sid. 34.
4 A 103 b XI i Kungl. bibl. Stockholm och Kalend. Vallentun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
