Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eskil, Botvid och David.
109
och hans följeslagare att fiska. Fiskarna följer då efter dem
till ett annat ställe och de får där en rik fångst. Botvid dräpes
av en slavisk träl, som han velat sända hem. Hans närmaste
och en präst Henrik söker efter den dräpte och ledes av en
vit fågel till platsen. Järtecken sker. Botvid begraves först i
Säby, senare överföres han till den kyrka, som bär hans namn.
I berättelsen göres ett försök att ge en tidssältning. En
hednisk reaktion har inträffat. Även Eskil, helgonet, och Erik i
Flottsund har dödats då. Legenden föres fram över elevationen
till stenkyrkans uppförande.
Botvidslegenden gör ett ålderdomligare intryck än de flesta
andra svenska legenderna. leke ett spår av dominikansk
påverkan. Intet begagnande av den andra favoritförebilden:
Thomas Becket. Tidsmiljön företer drag som delvis senare gått
förlorade: munken Erik som dödats i Flottsund och som vid
tiden för legendens avfattning ligger begraven i Telge. Botvid
eleveras av Gerder, en eljest okänd biskop. Det är
uppteckningar, korta och liksom tillfälliga, utan tendens.
Kombinationen sträcker sig ej längre än till det andra stiftshelgonet,
Eskil. Möjligen härrör Botvidslegenden redan från 1100-talet.
Den uppger sig vara nedskriven rogatu fratrum qui eiusdem
Sancti ecclesie deserviunt, på begäran av de bröder som ägnar
helgonets kyrka sin tjänst.
Berättelsen är enkel och dröjer utförligare blott vid två
moment: de båda järtecknen. Fiskafänget är påverkat av
Lukas-evangeliet ända till de bägge båtar, naviculae, som fylles med
den rika fångsten 1. Miraklet efter döden, då en tam fågel
slår sig ned på båten och leder de sökande till Botvids kropp,
är närmast efterbildat den gamla berättelsen om hur man sökte
och återfann Johannes döparens huvud 2. Johannes var särdeles
populär, därtill skyddshelgon för så gott som varje baptisterium;
lånet kan knappast ge någon ledning till legendens lokalisering 3.
Legenden om Botvid, väl den äldsta bland de inhemska
helgonlegenderna, har under tiderna icke förändrats. Botvids
jämförelsevis undanskymda roli har icke krävt någon
anslutning till den helgonhierarki, som uppstått under senare
medeltiden. Större intresse synes han förutom i sitt hemstift blott
ha väckt i Uppsala. Ärkebiskop Birger Gregersson har där
författat ett rimofficium för Botvidsdagen 4.
1 Luc. V. 3—11.
2 Patrologiæ cursus compl. patrum lat., 4, eol. 934 f.
8 Eljest skulle Eskilstuna johanniterkloster kunna sättas i fråga.
4 Jfr Svenska riksarkivets pappershandl. 1351 —1400, n:o 2 angående
en ändring i officiet. Se även Scr. suec. III: 2, sid. 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
