Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toni Schmid, Eskil, Botvid och David. Tre svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 Toni Schmid.
som en omskrivning av den regel, kluniacenserregeln, han
uppgives ha åtlytt. David besegrar munkens fiender delicias,
divi-tias et hostis artes varias. Han övar munkens dygder: fastar,
vakar, fruktar att se och tala med kvinnor. Som Job är han
simplex, réclus och humilis. Järtecknet, där han under
brinnande bön förvandlas till en ljusglob, ansluter sig följdriktigt
till denna skildring, det är kontemplationens förhärligande. Då
Davidslegenden icke endast är traderad i sena handskrifter och
tryck, utan efter sin schematiska karaktär att döma även
synes vara tillkommen mycket sent, kan miraklet antagas härröra
från Thomas av Aquinos i Sverige välkända Vita *.
Den till legenden om David knutna berättelsen om
handskarna, står möjligen under influens av den i Norden kända
Sancta Etheldredas Vita 2. Anknytningen till Sigfrid och dennes
tre nepotes vidgas i legenden till att dessa dräpts på mons Gelboe 3.
Man har uppfattat det sistnämnda stället som stod för
Sigfridslegendens relation om dråpet av Unaman, Vinaman och
Sunaman. Sigfridslegenden själv säger emellertid intet om mons
Gelboe och sätter icke ens Sigfrid i samband med David 4. Senare
författares identifieringar av mons Gelboe med Östragårdsbacken
och Staglabacken vid Växjö visar blott, att då intet berg med
detta namn var känt; tolkningen av kluniacenserklostret Gelboe
1 Jfr t. ex. C 416 E 7. Ljusgloben var omtyckt hos dominikanerna.
En lektor i Gambridge uppgives ha sett en ljusglob över de bröders huvuden,
som sjöng Mariaantifonerna efter kompletorium. Mon. ordinis fratrum
pre-dicatorum hist. I, sid. 63. Fratris Gerardi de Fracheto Vitae fratrum. Denne
dog 1265. Jfr även t. ex. Acta sanctorum 4/io sid. 691, 749.
2 Acta sanctorum 23/e sid. 490. För detta järtecken jfr Toldo i Studien
z. vgl. Literaturgesch. VI, sid. 332. Underverk med solstrålen tillskrevs i
Norden även Olav den helige och Anders av Slagelse. Jfr dessutom särsk. Acta
sanct. 24/c sid. 330 och n/e sid. 467.
3 Audito autem, quod amabiles deo et decori in vita sua gloriosi mar-
tyres nepotes sancti Sigfridi cecidissent in monte gelboe......mirando
compassionis dolore transfossus quiescere non potuit donec ad partes
homi-cidarum illorum ipse pervenit. Brev. Aros. 1513, fol. 75 v.
4 J. Messenius har i Scondia illustrata 1700 bl. a. återgivit en del av
Sigfridslegenden efter ett Växjöbreviarium (IX 17); det nämnes där en källa
juxta montern Gelboge, där Sigfrid döpt de omvända. Allt talar för att detta
är Messenius’ eget tillägg; det förekommer nämligen icke i de kända versionerna
av Sigfridslegenden och Messenius har i Davidslegenden (IX 21, 22) utelämnat det
avtryckta breviariets motsvarande passus om mons Gelboe. — Detta är ej det
enda tillägg Messenius gjort till texterna. Han har t. ex. i Sigfridslegenden
enl. Skarabreviariet (IX 16) inskjutit »seu Ostrobo». Jfr Brev. Scar. 1498.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
