Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salomon Kraft, Birgittaproblem. Ett genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birgittaproblem.
151
varje särskilt fall söka bilda sig en uppfattning om huruvida
latin texten är resultat blott av en av en svensk biktfader
verkställd översättning från originalet eller om den fått sin
definitiva utformning av spanjoren Alfons, som varit helt främmande
för förhållandena i Sverige och med suverän frihet handskats
med det honom anförtrodda revelationsmaterialet. Då bestämda
syften legat bakom revelationernas sammanförande i böcker, är
även kännedomen om hithörande förhållanden av betydelse för
ett närmare studium av det säregna historiska källmaterial, som
vi här röra oss med. Man är skyldig att taga all uppnåelig
kunskap om en historisk källskrifts tillkomst.
För belägg på vad jag åsyflat hänvisar jag till de två
kapitel i min avhandling, vilkas innehåll rec. berört allenast
i nyss återgivna passus, vari han avfärdat kunskapen om
biktfädernas insatser såsom värdelös. I ett avseende, nämligen
beträffande Alfons av Jaen, har rec. råkat göra sig skyldig till en
rätt klar inkonsekvens. Han har strax förut erinrat om att
huvudmassan av det historiska stoftet samlats i åttonde boken,
vilken ju bl. a. enligt den av primus editor själv skrivna
prologen sammanställts av Alfons. »Att denna [bok] i viss mån är
ett självständigt verk och har en i viss mån egen texthistoria,
framgår nog av Krafts bok men har icke beaktats så, som
önskligt vore». Detta säger rec. nederst på en sida (s. 305);
mot slutet av nästa (s. 306) anser han det vara egalt om det
är Alfons eller någon annan, som bearbetat texten och
verkställt indelningen i böcker. Den på det förra stället mot mig
riktade förebråelsen känner jag mig föga träffad av, alldenstund
åttonde boken och dess texthistoria i min avhandling förvisso
fått vad dem tillhörer i fråga om nödigt beaktande (kap. Ill
och de senare partierna av kap. V). I anslutning till av rec.
lämnade självbiografiska data — sådana förekomma flerestädes
i recensionen — berättar han omständligt-, att han i den av
Ghotan 1492 tryckta latintexten funnit en »gardian» (latinet har
»prior») Algot i Skara omnämnd i declaratio till revelationen
VI: 31. Jag kan i detta sammanhang hänvisa till kap. IV i
min avhandling, där redogörelse lämnas för det s. k.
tilläggsmaterialets förekomst i Revelationes-manuskripten. Man kan
där följa ifrågavarande deklarations förekomst i de äldre
vadstenahandskrifterna och därmed i vadstenatraditionen.
Som det »ena nödvändiga» framstår för rec. en
specialedition av de politiska revelationerna; om man funne det
vara för dyrbart att giva båda textversionerna i parallelltryck,
kunde man exempelvis trycka den svenska texten och ge latinsk
variantapparat i noterna. Detta förvånar mer än något annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
