Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. Grundlinjer i dansk historia under 900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Sture Bolin.
möjligt att med ledning av de fåtaliga notiser, som finnas,
bilda sig en föreställning av läget.
Från tiden omkring år 900 äro några uppgifter i Ottars
och Wulfstans till Orosius angelsachsiska översättning fogade
reseberättelser: av dem framgår, att Bornholm vid denna tid
var ett eget kungarike ute i havet samt att Blekinge lydde
under svearna 1. Som emellertid dessa delar av det senare
Danmark inte kunna visas ha tidigare tillhört riket, kan man av
uppgifterna ej sluta något om förhållandena i danernas land.
Mera betydelsefullt är att en svensk invasion till
Danmark går att påvisa. Den har berört såväl landet omkring
Hedeby som Låland; på båda ställena vittna
runstensinskrifter om det svenska väldet2. Av dessa framgår också, att
dess centrum låg kring Hedeby, varest runstenar omtala två
av den svenska ättens kungar Gnupa och Sigtrygg 3. Att de
tillhörde en svensk erövrardynasti framgår även av Adam,
som också nämner, att den förste svenske kungen var Olof,
Gnupas far4. Tidsättningen för den svenska invasionen
är något obestämd; den kan väl ungefärligen förläggas till
årtiondena omkring år 900, enär Gnupas välde störtade
samman år 934 5.
Även från ett annat håll upprättades vid denna tid
riken i Danmark.
Adam uppger efter Sven Estridssons berättelser, att
dennes kungliga förfäder ungefär omkring år 900 kommo
till Danmark ifrån Norge6. Ättens norska förbindelser ha
1 King Alfred’s Orosius ed. H. Sweet s. 19 f.
2 L. Wiramer: De danske Runemindesmærker 1: 2 s. 48 ff.; I.
Lindquist: Två låländska runinskrifter som nämna svearna (Acta philologica
scan-dinavica 1928 s. 289 ff.); L. Jacobsen: Svenskevældets Fald s. 89 ff.
3 Wimmer a. st.
4 Adam 1: 48, 52 a. ed. s. 48, 53.
5 Jmfr nedan s. 192.
6 Adam 1: 52 a. ed. s. 53. Lis Jacobsens uppfattning att Adam med
Nortmannia avsett Normandie (a. a. s. 50 ff.) och att ätten ursprungligen
varit dansk är ytterligt hypotetisk. Denna norska ätts samband med
Jellingeatten framgår väl av dess namnskick. Namnet Sven förekommer i båda, liksom
prefixet Härde-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
