Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. Grundlinjer i dansk historia under 900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark och Tyskland under Harald Gormsson.
191
med rätta framdragits för att bestyrka dess norska
härstamning 1. På något sätt har ätten varit knuten till Jellinge i
Jylland 2.
En norsk erövring av andra delar av Danmark omkring
900-talets mitt framskymtar på annat håll. I sin
Hakonar-drapa omtalar Guthorm sindre, huru Håkon den gode på ett
krigståg söderut hade att kämpa med jyderna och hur han
lade under sig Själland. Skåne skymtar i ett sådant
sammanhang, att samma uppgift sannolikt gäller även det3. En
dylik ensamstående uppgift kunde väl i sig mötas med
misstroende, men den står i full överensstämmelse med vad de
andra, redan nämnda källorna låta oss ana om Danmark
under förra delen av 900-talet.
Allt talar för att detta rike är i upplösning. De härskare,
som ha makten i landets olika delar, tillhöra inte
rivaliserande inrikes härskarätter, som tävla om kronan. De grunda
i stället sina anspråk på vapnens och erövringens rätt och
ha, kommande från andra länder, satt sig i besittning av
olika områden av danernas land. Den riksenhet, som under
800-talet åtminstone potentiellt funnits förhanden, består inte
längre. Med full rätt kan Adam säga, att han inte vet, om
alla de konungar, vilkas namn han uppräknar, följt efter
varandra eller regerat samtidigt, och med full rätt
karaktäriserar han de inre förhållandena i denna tids Danmark
med orden »mutatio regnorum» 4.
Sådana ha de allmänna förhållandena i Danmark varit
när under 930-talet vi åter börja bli väl underrättade om
händelser och förhållanden vid den dansk-tyska gränsen. Då
1 G. Weibull a. a. s. 53 f. ssk. n. 1.
2 Detta framgår av de vid Jellinge resta stenarna. Se även E. Årup:
Danmarks Historie 1 s. 114 ff.
8 Den norsk-islandske Skjaldedigtning ed. F. Jonsson A 1 s. 62; B 1
s. 55. Den i B 1 återgivna tolkningen av F. Jönsson låter otvetydigt både
Själland och Skåne läggas in under Håkon, likaså A. Kocks tolkning i
Nota-tiones norrænæ 14 s. 28. Dock har I. Lindquist välvilligt meddelat mig att
vissa tvivelsmål kunna göras rörande tolkningen av den passus, vari Skåne
omtalas, däremot inte av den, som nämner Själland.
4 Adam 1: 52 a. ed. s. 53. Jmfr. C. Weibull a. a. s. 346.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
