Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture Bolin, Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. Grundlinjer i dansk historia under 900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danmark och Tyskland under Harald Gormsson. 195
hetsområden, stift, säges av Adam \ Att så varit fallet med
de samtidigt tillsatta slaviska biskoparna ger åt denna Adams
uppgift ett visst stod2. Intet talar för att de danska
biskoparna skulle intaga någon särställning.
Två frågor, som här tränga sig fram, äro: vern har
utnämnt de danska biskoparna och vern är upphovsman till
Danmarks kyrkliga indelning. Direkta upplysningar till
frågans besvarande ger oss allenast Adam av Bremen.
Denne berättar, att de tre danska biskoparna »ordinerats»
av ärkebiskop Adaldag 3; av Adams uppgift kan alltså ej
fram-läsas, från vem tillsättandet av de tre biskoparna ytterst härrör.
Enligt tidens regler var den avgörande konungen; vid sidan
av honom stod såsom möjligen rådgivande myndighet den
kanoniska valförsamlingen. Något kanoniskt val i de tre
nyblivna stiften är naturligtvis lika uteslutet som tillsättandet
av de tre biskoparna genom den ännu hedniske danske
kungen. Det återstår alltså såsom enda möjlighet att
antingen ha de — i strid mot de vanliga reglerna — tillsatts
av Hamburg-Bremens ärkebiskop eller ha de tillsatts av den
tyske konungen. Vi behöva inte välja mellan de två
alternativen utan kunna låta dem stå gent emot varandra: ty
Hamburg-Bremens ärkebiskop var den tyske kungens
ämbetsman, och under alla omständigheter ha alltså de tre
biskoparna varit den tyske kungens tjänare.
Även om hur den danska stiftsindelningen tillkommit
berättar Adam. Enligt honom var det Otto I, som lät
genomföra den 4. Återigen måste hans berättelse konfronteras med
det i dylika angelägenheter vanliga tillvägagångssättet. I
själva verket var under den äldre medeltiden liksom
biskopsutnämningen upprättandet av nya biskopsdömen en
angelägenhet, som i främsta rummet tillkom den världsliga makten 5.
avskrift) från 946 (Mon. Germ. Diplomata regum 1 s. 155 f., 187 ff.). Frågan
om sistnämnda brev är äkta eller ej är för oss av ingen betydelse.
1 Adam 4: 1 a. ed. s. 228.
2 Mon. Germ. Diplomata regum 1 a. st.
3 Adam 2: 4 a. ed. s. 64 f.
4 Adam 4: 1 a. ed. s. 228 f.
5 Hinschius a. a. 2 s. 382 f.; Hauck a. a. 3 s. 103 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
