Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingvar Andersson, Förebilden för Gustav Vasas arvförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förebilden för Gustav Vasas arvförening.
231
formella logikens schema ordnade inlägg, »Ärgumentationes
pro iure hæreditario regis Erici XIV», behandlade han
ingående frågan. »Ingen må kalla thet tiranni, ssom Gud
hafuer befaled», heter det här. »Gud hafuer befaled i alle
land, att alle konunge rijke skole ware arfrijke. Ssåå må
ingen kalla thet tyranni, att konge rijke aare arfrijke.» x Han
anger också reglerna för den svenska tronföljden.
Arvko-nungadömet av Guds nåde diskuteras i fortsättningen på
olika sätt. Det framhålles att man icke skall låta dem få
överhanden, som hålla med utvalt regemente. Han kommer
också in på frågan om kvinnans arvsrätt och skriver bl. a.:
»Alle qvinnes perssoner äre oduglige till regementhet. Ther
ssom sönerne ärfwe rijket och icke döttrenne, ther ärfwe
icke qvinnes perssonerne regementhet. Sså äär ther icke
ssåå odugeligit regemente ssom ther qvinnespersoner erfve». 2
Ingen kvinnsperson bör sålunda ärva riket. Han ger längre
fram prov på sin omfattande historiska beläsenhet genom en
översikt över sagans och hävdernas arvkonungar ifrån de
argiver, som Troja förstörde för det de hade rövat Helena
bort, och fram till den konung som regerar i Frankrike.
Det för den här diskuterade frågan väsentliga
uttalandet förekommer i just dessa anteckningar och lyder: »En
wijs man lärer utaf andres underwisning hwad nyttigt äär.
Alle the ssom af förfarne mens underwisning wisse wärde,
äär bätre än utav tern som thet icke förfared hafwe. Så
giorde mijn herre fader wislige, att han sig i Frankrik, ther
som förfarenheet om arfrijke wåår, om arfrijkes rettigheet
besporde.» 3
Det föregående har visat, att innebörden av detta
märkliga uttalande väl stämmer överens med de faktiska
förhållandena. Även genom andra omständigheter låter sig
riktigheten av dessa Eriks ord bestyrkas.
Då arvrikestanken första gången gjorde sig mera
bemärkt — 1540 — var den, som redan framgått, ännu täm-
1 Erik XIV:s almanacksanteckningar, s. 79 f.
2 D:o, sid. 83.
3 D:o, sid. 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
