Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Clemensson, Karlskrona stads historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrona stads historia.
301
ifrågavarande tid numera i landsarkivet i Vadstena) omfattar
därför under de för Karlskronas grundläggning så viktiga åren
1680—1683 såväl den officiella korrespondensen mellan några
av de närmast intresserade myndigheterna
(guvernören-ståthållaren, befallningsmannen i Blekinge och borgmästaren i
Karlskrona Blasius König, magistraterna i Ronneby och Karlskrona
m. fi.) som räkenskaper, t. ex. mantalslängder, ett material så
mycket värdefullare, som de lokala arkiven i övrigt i stor
utsträckning gått förlorade. På grund av denna administrativa
ordning, som för landskontorets del fortfor flera år sedan
Blekinge erhållit egen länsstyrelse, men utan landskontor, har
man för ovannämnda tid att även i de centrala arkiven söka
handlingar från Blekinge under Kalmar län. ISJantalslängderna
för Ronneby sökas således för dessa år bland räkenskaperna
från Kalmar län.
För belysningen av detta källmaterials värde kunna endast
ett par punkter här beröras. Förf. bygger, såsom ovan nämnts,
sin framställning om inflyttningen till Karlskrona från Ronneby
därpå, att under åren 1681—1684 resp. 3, 14, 32 och 80
burskap beviljades i Karlskrona. Nu meddelar 1684 års
mantalslängd för Ronneby, upprättad i slutet av 1683 eller början av
1684, att utom Karlskronas rådmän endast 18 borgare
överflyttat till den nya staden, och en jämförelse mellan denna längd
och 1685 års längd ger vid handen, att summan mantal i
Ronneby under år 1684 nedgått med 9. Detta visar, vad man
ock haft all anledning att vänta, att burskapslängden saknar
betydelse såsom kunskapskälla rörande bosättningen i Karlskrona
under de första åren av stadens tillvaro. Härigenom antydes
också, att förf/.s framställning av borgerskapets älsta
förhållanden, särskilt rörande dess handel och sjöfart, är missvisande.
Ännu ett exempel dels på värdet av Kalmar
länsstyrelse-arkiv såsom källa för Karlskronas älsta historia, dels på förf.:s
arkivforskning må meddelas. Förf. berättar om den bekante
Vitus Anderssons fängsling, men kan ej avgöra vad den »resa»
gällt, för vilken han anklagades. Förf. har icke kunnat undgå
att i arkiven se talrika bevis för förbindelser mellan
Köpenhamn och de missnöjda elementen i Blekinge, oftast över
Bornholm, och berättar på föregående sida om en rapport från den
svenske envoyén i Köpenhamn Coyet om ett danskt spioneri vid
den svenska flottan, men detta oaktat och ehuru det i de av
honom begagnade breven från befälhavaren i Karlskrona vid
ifrågavarande tid uttryckligen säges, att »vi (d. v. s. i
Karlskrona) utom herr Coyets advertissement intet av något farligt
höra», har han icke sökt upplysning i det bevarade beskick-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
