Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf Clemensson, Karlskrona stads historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlskrona stads historia.
303
Iag, som den nu i stor utsträckning saknar. Det kan tilläggas,
att från 1688 finnes bevarad en längd, som upptager de
bebyggda tomterna och deras ägare. Denna längd kan också,
jämförd med andra handlingar, lämna ganska tillförlitliga
uppgifter om folkmängd, befolkningens sammansättning m. m.,
vilka nu helt saknas i förf.:s framställning (kontributionslängd
i Blekinge läns landsboksverif., kammararkivet).
Till Karlskronas älsta historia kan även räknas ett
kapitel om Hans Wachtmeister, i och för sig naturligtvis väl på
sin plats i en Karlskrona stads historia. Såsom ovan antytts,
har emellertid Wachtmeisters verksamhet före 1680 för
flottstationens och stadens anläggning av förf. i hög grad
överskattats, och detsamma är förhållandet, när han framställer
Wachtmeister såsom den planläggande, ledande och drivande
kraften i stadens utveckling under de trettiofem första åren
efter anläggningen; sedan Blekinge 1683 åter blivit ett särskilt
län, är det landshövdingen och icke
generalguvernören-amiralgeneralen som i förhållandet till staden framträder såsom
statsmaktens representant, vilket också framgår av förf.:s skildring i andra
sammanhang. Förf. söker även tillbakavisa den kritik, som
riktats mot Wachtmeister dels i Anecdotes de Suéde, vars
författare klandrar honom för att han låtit nedhugga hela skogar
i Blekinge och Småland och för att han för byggandet av
örlogsfartyg försummat besättningarnas sjömansutbildning, dels
av Agaton Hammarskjöld, som karakteriserar Wachtmeister
med omdömena att han knappast torde kunna få namnet av
en stor organisatör, att han ej kan räknas som en stor amiral,
att han var häftig, självrådig och egensinnig. Gentemot denna
kritik har förf. icke förmått åvägabringa sakliga motskäl; han
åberopar högtidstal och äreminnen, hållna över Wachtmeister
av Augustin Ehrensvärd och C. G. Nordin i resp.
Vetenskapsakademien 1766 och Svenska Akademien 1804 och vid sidan
av dessa i detta sammanhang betydelselösa och i varje fall utan
spår av historisk kritik framkomna uttalanden har förf. endast
att anföra sin subjektiva uppfattning, sin förvissning och sin
försäkran, att kritiken är ogrundad. Men denna kritik låter
sig icke tillbakavisas med dylika lösa påståenden. Att skogarna
i Småland och Blekinge i stor utsträckning blevo uthuggna
utan att virket alltid kom till någon nytta för flottan blev
nogsamt fastställt av en undersökning på 1690-talet och vittnar
icke gott om den ansvarige amiralgeneralens
organisationsförmåga. Klandret av Wachtmeisters försummelser beträffande
sjömansutbildningen träffar förhållanden, som gåvo de mera
insiktsfulla på den tid, då Anecdotes de Suéde skrevos, anled-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
