Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föregående författningen alltför stor, för att de skulle kunna
stiftas under fullt frivillig medverkan av dem, som denna
insatt som grundlagstiftare. Och i våra dagar har också
1719 års författningsändring stämplats som en revolution.
Ur stånd att för sitt förfaringssätt finna ett stod i positiv
rätt eller otillfreds med vad den kunde ha att bjuda ha
frihetstidens författningsmakare enligt ett 1929 utkommet,
mycket uppmärksammat och ofta citerat arbete[1] sökt sig
hän till naturrätten, vars lära om härskarfördraget de
fördomsfritt velat praktisera. Och icke nog härmed. Den
na-turrättsligä konstruktionen har av samme auktor spårats
som ett viktigt inslag i hela vår författningsutveckling »från
Vasatiden till frihetstiden». Icke minst skymtar den
bakom tillkomsten av det karolinska enväldet.
Är nu denna uppfattning riktig? Finns det anledning
att tala om revolutioner i Sverige även före 1772? Har
verkligen naturrätten oavlåtligen under vår
författningsutveckling fått supplera den positiva rätten? Det är de
frågor, som här skola upptagas till besvarande. Och det
finnes då intet skäl att stanna inför de författningsändringar,
vilkas laglighet är diskutabel. Undersökningen utsträckes
också till dem, vilkas olaglighet är oomtvistad. Genom
jämförelser mellan de rättsliga argument och resonemang, som
presterades vid de olika tillfällena, skola vi bäst lära oss
förstå, i vad mån de generationer, som voro med om
omvälvningarna 1680 och 1719, i det avseende det här är fråga
om, voro samma andas barn som de, vilka verkade 1772
och 1809.
I.
När Sverige med Gustav Vasas trontillträde inträdde i
den nyare tiden, var det ännu ett valrike. Det hade lyckats
aristokratien att medeltiden igenom — bortsett från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
