Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det sura äpplet och medverka till införandet av arvsrätt
till kronan för Gustav I:s descendenter på svärdssidan. Dess
inställning till arvriket blev därmed en annan utan att
därför dess konstitutionella uppfattning som sådan undergick
någon förändring. Av en situation, den icke längre kunde
ändra, sökte den göra det bästa möjliga genom att låta
arvsrätten framstå som en form för kronans rekrytering, som
intet utsade om dess makt. Visserligen framträdde under
förarbetena till 1544 års arvförening »en benägenhet att fatta
konungadömets ärftlighet såsom en absolut rättsprincip,
giltig oberoende av uttrycklig positiv lagstiftning» [1]; därav
skulle då också följa en obetingad rätt att förfoga över
patrimoniets samtliga resurser [2]. Ja även i själva
arvföreningen framskymtar en dylik »naturlig» arvsrätt. Den
rättskonstruktion, aristokratien får anses ha accepterat, är dock
den, att ständerna på en gång till konungar i Sverige
utkora samtliga manliga ättlingar av Gustav Vasa att följa
varandra på tronen efter förstfödslorätt. Dem lova de att i
tur och ordning hylla och svära trohet. Och mot deras
förpliktelse till ätten svarar alltjämt en dennas förpliktelse
till riket[3]. Om Vasaätten på svärdssidan utslocknar, skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
