- Project Runeberg -  Scandia / Band IX. 1936 /
30

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i denna om icke autentiska så dock auktoritativa förklaring
av »enväldets vedersakare» att ständerna under 1680-talet
transporterat sin makt på konungen och att den 1719
återfallit på uppdragsgivaren. En sådan möjlighet var ju helt
utesluten genom förklaringen att suveräniteten uppstått så
småningom.

Det andra uttalandet, mindre auktoritativt, föreligger i
den dom, som en ständerkommission avkunnade över dem,
som överbevisats om delaktighet i monarkistiska
stämplingar mot det fria statsskicket. Den teokratiska
statsåskådning, de förklarade sig omfatta, gendrives däri med samma
vapen, som Silvius 1719 använt mot den patrimoniala,
nämligen fördragsteorien. Gud hade icke föreskrivit något visst
regeringssätt utan lämnat i ett fritt folks eget skön både att
välja vad överhet och vad regeringssätt det fann bäst. Den
förras makt bleve enligt det senare mer eller mindre
inskränkt, allt som de mellan överheten och det folk, som sig
dess välde undergivit, slutna kapitulationer och
avhandlingar föreskreve, vilka vore den fundamentallag, varefter
överheten och undersåtarna förbunde sig att respektive
regera och lyda. Otvivelaktigt har kommissionen här
anslutit sig till den definition av begreppet fundamentallag, som
1660 förbryllat adeln, då den under konungens
minderårighet velat lagbinda hans makt. Väl att märka har dock
uttalandet en enbart teoretisk syftning. Kommissionen har
inlåtit sig på en akademisk dispyt och tillgriper en doktrin
för att gendriva en annan. Läran om härskarfördraget
passar för det ändamål, varför den avsetts. Någon anknytning
till positiv svensk rätt förekommer icke som fallet var 1660 [1]
Tydligt är att om ständerna, när de 1719 helt togo
fundamentallagstiftningen om hand, erinrats om densamma, de
skulle ha kastat den överbord som oduglig. Det är väl
nämligen icke troligt, att de skulle låtit hejda sig i sin


[1] Det sätt varpå Hjärne a. a. s. 156 utnyttjar kommissionens dorn
synes mig vara ett nytt bevis på den överdrivna betj’delse, han tillmäter
akademiska uttalanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:07:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1936/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free