Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De citerade uttalandena ha rimligtvis föga betydelse för
avgörande av huru 1719 års ständer tänkt och velat i dessa
ords vanliga psykologiska mening. Kanske dock större än
Fredenstiernas ovannämnda vittnesmål av 1766. De väga
däremot tungt, då det gäller att avgöra, vad de velat i den
logiska mening man fattar ordet, då man talar om
lagstiftarens vilja. De visa, att de i nämnda betydelse icke hyllat
kontraktsteorien, i det den medför konsekvenser, som
grundlagarna ej tillstädja.
IV.
Mellan frihetstidens och den gustavianska tidens
författningar råder en av ingen bestridd rättslig diskontinuitet. På
några timmar föll ständerväldet samman för yttre våld. Dess
normsystem förlorade sin giltighet icke genom att upphävas
i laga ordning utan därigenom att — vi följa Hans Kelsens
terminologi — spänningen mellan normativitet och fakticitet
överskred sitt maximum. [1] Praktiskt taget ingen frågade den 20 augusti längre efter de maktägande ständerna och deras
rättsregler. I stället trädde lydnaden för den personliga
kungaviljan.
Fråga är dock om Gustav III den 19 t. o. m. den 21 aug.
ansett sig fri från alla rättsliga band. Visserligen ha både
vänner och fiender till honom framställt förhållandena
såsom om han det varit. Under nämnda dagar var Sveriges
konung mer enväldig än någon despot i vare sig Europa
eller Asien och bibehöll av detta oinskränkta envälde så
mycket han behagade för att åt sina undersåtar allenast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
