- Project Runeberg -  Scandia / Band IX. 1936 /
38

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under gustaviansk tid kämpade för ständernas i
regeringsformen stadgade rättigheter skulle konstruera den annorlunda
än under den tid dessa varit maktägande. Den av konung
och ständer gemensamt beslutade regeringsformen blev nu
till ett kontrakt dem emellan, som de till defensiven bragta
förkämparna för konstitutionella idéer sökte vidmakthålla
enligt regeln pacta sunt servanda. De grepo till den
naturrätt, frihetstiden icke i och för sig förnekat möjligheten av
men förklarat otillämplig på Sveriges då gällande grundlagar.
Regeringsformens karaktär av kontrakt förnekade veterligen
icke heller rojalisterna [1]. Skillnaden mellan dem och
oppositionen var väl snarast den att inom den senare vissa kretsar
föreställt sig, att ständerna, dittills innehavare av alla
rättigheter, på konungen den 21 aug. överlåtit vissa av dem och
att därför vid eventuella kompetenstvister mellan kung och
ständer presumtionen vore för de senare. För en sådan
konstruktion erbjöd dock den positiva rätten så mycket
mindre några hållpunkter, som RF § 39 jämnat hela den
före revolutionen gällande statsrätten med jorden [2].

Någon större roll kom icke läran om härskarfördraget
att spela under gustaviansk tid. Så långt den kunde använde
oppositionen i sin kamp för ständernas rättigheter
positivrättsliga argument. Det är först, när en del av den ser sig
nödsakad att till värn för den av konungen kränkta
regeringsformen använda utomparlamentariska medel, som det
blir anledning göra gällande »naturliga rättigheter» i stället
för »lagliga». Arméns inskridande mot den
grundlagsbrytande monarken 1788 försvaras därmed, att även andra
myndigheter än de, regeringsformen själv utpekat, ha rätt att
störta fram för att hejda en usurpator[3]. Fördragslära och
tyrannlära få ock rättfärdiga Gustav III:s mord [4]. Med
samma argument skulle man rimligtvis ock motiverat den
revolution, som i samband därmed planerats men icke blev av.


[1] Jmfr ovan s. 37.
[2] Lagerroth, a. a. s. 18.
[3] Ibidem s. 78 ff.
[4] Ibidem s. 119 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:07:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1936/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free