- Project Runeberg -  Scandia / Band IX. 1936 /
50

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om en konstitution, sådan som den syntes dem kunna bliva
förmånligast men vilken han förbehålle sig att pröva.[1]

Annorlunda ställde ständerna sig till så väl
tronföljds-som författningsfrågorna. En antydan om att de icke ansågo
vare sig successionsordning eller övriga grundlagar gällande
gavs redan i flera riksdagsmannafullmakter. Man har
nämligen i dem uteslutit det vanliga förbudet mot
författningsändringar och åberopandet av gällande grundlagar.[2] Och
vid riksdagen hävdade de med styrka, att inga
positivrättsliga bestämmelser kunde hindra dem att välja den kung de
ville och att fastställa den konstitution dem lyste. Valrätt
och konstituerande rätt sammanknippades på ett sätt som
oförtydbart erinrar om frihetstiden. Däremot tänkte ingen
av de agerande på att gå fram den väg, riksens ständer varit
inne på 1634 och 1660 men ej vågat fullfölja,[3] d. v. s. i
föreliggande situation, såsom Trolle-Wachtmeister fattar saken,
utropa prins Gustav till konung enligt arvföreningen och
utnämna av ständernas medlemmar en förmyndarregering
däri varken hertigen eller drottningen efter någon grundlag
hade rätt att deltaga. Med bibehållande av laglig form och
utan kränkande av grundlagen skulle ständerna på så sätt
satts till mästare av statens öde.[4]

Om ständernas syften och faktiska utgångspunkter voro
desamma 1809 som 1719, så var dock rättsgrunden helt olika.
1719 ställde man sig på den positiva rättens grund och sökte
sorgfälligt bevara kontinuiteten med det förgångna. 1809
erkände man oförbehållsamt, att ett rättsbrott förelåg och
sökte sig hän till naturrätten.


[1] Trolle-Wachtmeister a. a. s. 182.
[2] E. Fahlbeck a. a. s. 18.
[3] Se ovan s. 9 ff.
[4] Trolle-Wachtmeister a. a. s. 179. Man observere, att sedan riksrådet
avskaffats 1789 bestämmelsen i RF § 37 om kanslipresidenten och de 4 äldsta
riksråden såsom förmyndare för konung, vars företrädare ej i testamente
träffat bestämmelse om förmyndarstyrelse, ej var tillämplig. Rimligen inträdde
i sådant fall ständernas valrätt. — Att gällande rätt icke medgav någon
grundlagsändring får man bortse från för att kunna rättsligen godkänna den av
Tr. W. uttänkta, men icke önskade linjen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:07:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1936/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free