Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stånd före den 6 juni i trots av att en sådan av stora kretsar
lika ivrigt åtråddes som en ändring av maktfördelningen.
Även i fråga om riksdagens arbets- och beslutsformer
fortsatte man att följa äldre ordning och det även sedan
en ny konstitutionell era inletts genom antagandet av 1809
års RF [1]. Den nya riksdagsordningen kom ju först i hamn
den 10 februari 1810.
I tre betydelsefulla fall ägde dock markanta avvikelser
rum, väl värda att här annotera.
Beslutet om Gustav Adolfs avsättning den 10 maj
fattades i plenum plenorum på rikssalen med acklamation.
Då beslutet ur innehållssynpunkt var olagligt, var det ju
rimligt att i fråga om formerna för dess fattande följa den
tradition, som under gustaviansk tid utbildat sig med
avseende på ständernas medverkan vid en revolution. Samma
form hade ju regeringen tänkt sig för genomdrivande av sitt
författningsförslag. Lyckligt har också Edén framhållit,
hurusom för »revolutionens avgörande kraftyttring» de sedvanliga
omständliga riksdagsformerna icke räckte till[2].
Redan i maj har adeln återinfört votering per capita
på riddarhuset. För en dylik ändring av 1626 års RHO
skulle enligt gustaviansk rätt fordrats konungens samtycke,
men på riddarhuset resonerade man i analogi med den
motivering, som förts till förmån för ständernas rätt att på
egen hand giva landet en konstitution: sedan
riksföreståndaren den 10 maj utan allt förbehåll medgivit riksens
ständer att fritt rådpläga och besluta över grundlagarna, vore
det att misskänna dennes avsikter, om man ens förmodade,
att han ansåg ett särskilt stånds omröstningssätt för ett ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
