- Project Runeberg -  Scandia / Band IX. 1936 /
57

(1928-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använde man ett medel, som helt hörde hemma i det
gustavianska statsskicket: ett plenum under kungligt
ordförandeskap. Tillblivelsen av 1809 års RF låter sig icke
positivrättsligt konstruera. Man kunde möjligen väntat, att man
nu som 1789 konstruerat den som ett samhällskontrakt —
begreppet aktualiserades ju igen i Hambrés först refererade
broschyr — och därur deducerat kravet på enhällighet
mellan stånden. Att så likväl icke skedde är begripligt nog.
De tre högre stånden ha redan före den 6 juni tänkt sig
som en sista möjlighet att genomdriva regeringsformen på
grund av 3 stånds beslut[1]. Bönderna åter voro alltför
främmande för dylika abstraktioner för att tänka på att
utnyttja dem.

Striden mellan de båda programmen »kung först,
konstitution sedan» och »konstitution först, kung sedan»
avgjordes till förmån för det senare den 8 maj. Segrarens
rättsståndpunkt formulerades av Jacob Cederström i orden,
att den konung, som riksens ständer nu eller framdeles
antoge, icke måtte med kraften av sin konungamakt, den en
ny grundlag allenast kunde bestämma, utan allenast för sin
person antaga eller förkasta en sådan grundlag, av riksens
ständer utan alla slags hinder fastställd; hertigens förbehåll
att få sanktionera den tillkommande grundlagen finge icke
förstås annorledes än att han, om han antoges till kung,
kungjorde den från tronen och åtoge sig att styra riket efter
den [2]. Likheter och olikheter med 1719 års rättsståndpunkt


[1] Thomson, Grundskatterna i den politiska diskussionen s. 189 ff.
Annorlunda Alin i Konungamakten, bondeståndet och regeringsformen i Ny
svensk Tidskrift 1885. Reutersköld anser — så ännu i sin kommentar till
RF — överensstämmelsen med gustaviansk statsrätt så till vida vara större
än Alin påstått den vara, som enligt hans mening även konungamakten
deltagit i regeringsformens stiftande. Hans påstående att den kungliga ingressen visar
det ständerna ej kunnat förverkliga sina planer att som konstituerande
församling ensamma fastställa regeringsformen skall den få svårt att verifiera,
som jämför samma ingress med protokollet över plenum plenorum den 10
maj, enkannerligen riksföreståndarens tal.
[2] Ridd. och adelns protokoll den 8 maj s. 51.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:07:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/scandia/1936/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free