Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth: Revolution eller rättskontinuitet? Till belysning av det juridiska utgångsläget för de stora författningsändringarna i Sveriges nyare historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till resultat, att de av 1680 och 1719, genom vilka respektive
karolinskt envälde och frihetstida ständervälde införts,
kunnat företagas utan brott mot rättskontinuiteten, medan de
av 1772, 1789 och 1809 äro revolutioner. Resultatet
överensstämmer med gängse populär uppfattning.. Det är således
självt icke revolutionerande. Därmed står i samband, att
naturrätten, i sig en revolutionsteori, haft föga betydelse före
1772 men så mycket större därefter. Så länge ett folk håller
sig inom den positiva rättens råmärken, griper det icke till
den naturliga rätten för att förklara och försvara sitt
handlingssätt. Det arbetar härvid efter, mutatis mutandis, samma
regler som naturen själv, vilken, om vi få tro Newton, icke
gör något förgäves, »och mera är förgäves, när mindre är
tillräckligt». Den nöjer sig med enkelhet och söker icke
pråla med överflödiga orsaker [1].
Fredrik Lagerroth.
(Tryckt mars 1936).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
