Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Lönnroth: Dateringen av D-texten till Korners Chronica novella. Sammanfattning av en diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Erik Lönnroth.
skarpsinne» *? Det var denna ståndpunkt, som jag från början
intog i min avhandling och som föranledde mig att icke gå
närmare in på dateringsfrågan. Den följande diskussionen, som rört
sig om dateringsfrågan, har inletts av professor Ahnlund själv 2.
källa till det svenska upprorets historia. Men till de objektivt giltiga fakta
räknar prof. Ahnlund även Engelbrekts »mänskliga egenskaper», såsom de
skildras av Korner. Han tillmäter Chronica novelia vikt för »diskussionen om
Engelbrektsuppfattningen» och anser den vittna om att »man kände och
förstod», att Engelbrekt »fyllt en historisk mission» (Sv. Hist. Tidskr. 1934, s. 181;
Engelbrekt, Sthlm 1934, s. 31). Det är här, som en kritisk historieforskning
måste taga avstånd.
1 Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 247 not 1.
2 Som avslutande exempel på en form av polemik, som helst bör
undvikas, anför jag prof. Ahnlunds dunkla anspelningar, att jag »numera» synes
»beredd att medgiva», att författaren till Chronica novella rör sig i närheten
av Engelbrekts död, samt att jag »nu» räknar även med tidig muntlig tradition.
(Sv. Hist. Tidskr. 1935, s. 237, 246). Jag har i min avhandling påpekat, att
D-texten är av obestämd ålder, samt att det ej kan med visshet fastställas,
varifrån Korner hämtat sin Engelbrektsbild. (Sverige och Kalmarunionen, s. 115
not 1, s. 116).
En av prof. Ahnlunds elever, fil. mag. P. G. Andréen, har nyligen
polemiserat mot min uppfattning av Engelbrektsproblemet i dess helhet
(Engelbrektsfejdens innebörd och idépolitiska bakgrund, Hist. Tidskr, för Finland
1935). Jag har ej för avsikt att taga upp denna skrift till diskussion, ej heller
fil. känd. K. G. Hildebrands av Andréen åberopade uppsats »Gustav Vasas
arv-förening. Dess medeltida bakgrund och förutsättningar», Sv. Hist. Tidskr.
1934. Jag anser, att min ståndpunkt i de av dessa författare berörda frågorna
blivit tillräckligt motiverad i min avhandling och i senare uppsatser.
Erik Lönnroth.
(Tryckt april 1936).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
