Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lindeberg: K. J. Hartman. Forskarmetoder och forskargärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
Gösta Lindeberg.
som helt fristående från den inre; motsatta förfaringssättet är
naturligtvis lika förkastligt.
Hur som helst, man kan näppeligen få fram en
tillfredsställande helhetsbild av det diplomatiska spelet från Sveriges
sida under Karl XII:s sista år utan att i någon mån känna till
och beakta de väldiga ansträngningar, som under denna tid
gjordes för att mobilisera landets alla resurser till en sista
kraftyttring. Ibland kunde motiven för den invecklade valutapolitik
och den monopolistiska, nästan statssocialistiska näringspolitik,
som syftade mot detta mål, vara skickligt dolda eller
»camou-flerade»; kryphål, omvägar och maskering voro ju ingen ovanlig
sak i den tidens europeiska stater med deras outvecklade
finanssystem x. Hur mycket Görtz än bollade med fantastiska
uppslag och projekt under sin diplomatiska bana, kan han
säkerligen icke ha undgått att i avgörande ögonblick tvingas taga
hänsyn till det för Sverige i dess dåvarande läge möjliga och
fördelaktiga.
Utrymmet tillåter endast att anföra ett par exempel, som
kunna tjäna som illustration till det ovan anförda.
Sveriges kommersiella förbindelser med utlandet under
åren 1716—18 ge stoff till åtskilliga viktiga slutsatser ifråga om
den yttre politiken i övrigt. Den traditionella föreställningen,
att Sverige genom den fientliga blockaden och kanske främst
genom sina egna kapares, av konungen uppmuntrade
hänsynslöshet var i det närmaste avspärrat från utlandet under denna
tid, torde vara mogen för revision. Anföras må här blott, att
den så omdiskuterade kaperipolitiken så småningom gavs en
något smidigare utformning och att de styrande icke utan
skicklighet förstodo att utnyttja Sveriges ställning som leverantör av
vissa oumbärliga varor, framför allt järn. Genom att bevilja
pass åt vissa utländska, framför allt holländska köpmän till
skydd mot de svenska kaparna säkrade man den nödvändiga
importen till Sverige. Genom att handeln i stor utsträckning
dirigerades över (det formellt fientliga) Königsberg gav man
den preussiske konungen anledning att i eget intresse motsätta
sig ett fullständigande av blockaden mot Sverige och utsådde
split mellan honom och hans engelska och danska allierade2.
Likaledes hindrade man holländarna från att helt ansluta sig
till det engelska systemet och vidgade den redan befintliga
1 Se bl. a. Heckscher: De europeiska staternas finanser på Karl XII:s
tid. Kar. förb. årsbok 1921.
2 Königsbergs roll som transilohamn framgår bl. a. av Tabeller over
skibsfarten i Öresund 1660—1781 I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
