Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gösta Lindeberg: K. J. Hartman. Forskarmetoder och forskargärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. J. Hartman.
127
klyftan mellan Georg I och hans engelska undersåtar, som till
dryga priser måste köpa det oumbärliga svenska järnet via
Holland eller Königsberg, eftersom de av sin konungs tyska
småfurstepolitik hindrades från att själva bedriva den vanliga,
vinstgivande handeln på Sverige 1. Den engelsk-danska
blockaden, som 1717 lyckats pressa ned Sveriges utrikeshandel till ett
minimum, bröts därigenom, och utrikeshandeln steg under 1718
högre än något annat krigsår efter 17082. Det är med tanke
på Hollands ovan antydda roll knappast troligt, att detta land
i Görtz’ system intog den plats, som Hartman förmodar — som
blott och bart ett expansionsobjekt för den franske
bundsförvanten 3.
Som ett ytterligare, ytterst betecknande exempel på hur
diplomatiska hänsyn och motiv äro sammanvävda med rent
ekonomiska i Görtz’ politik, kan nämnas införandet av vågsedlar
på järn, stål, koppar och övriga exportvaror under våren och
sommaren 1717 samt av frisedlar från
Upphandlingsdeputatio-nen som villkor för exporten. Dessa åtgärder uppfattades från
officiellt ämbetsmannahåll dels som en förmån åt ett holländskt
finans- och köpmannakonsortium, som åtagit sig att införa och
mynta silver, dels som en skyddsåtgärd åt inhemska
näringsidkare mot utländskt och inhemskt kapitalägarförtryck4. Av
Görtz’ förutnämnda brev från fängelset i Arnhem framgår
emellertid, att de dessutom hade till uppgift att neutralisera
verkningarna av den fientliga handelsblockaden genom att sätta de
svenska exportörerna i stånd att avvakta lämpligaste tidpunkten
för utförseln. Görtz tänkte sig även att uteblivandet från
världsmarknaden av vissa för särskilt Västeuropa oumbärliga
svenska varor, skulle kunna användas som påtryckningsmedel
vid kommande underhandlingar 5. Som en framgång för hans
plan måste det nog i viss mån betecknas, att t. ex. engelsmännen
i Om det engelska missnöjet och dess orsaker se J. Chance: The
Northern question in 1718, Engl. Hist. Review 1906 s. 461 samt E. Heckscher:
Un grand chapitre de 1’histoire de fer, le monopole suedois. Annales
d’histoire economique et sociale 1932 s. 130.
2 Enligt vad statens inkomster av stora sjötullen utvisa. Axelson:
Sveriges tillstånd på Karl XII:s tid s. 233.
3 V: 1 s. 122.
4 Kommerskollegii protokoll 9 t. o. m. 14 mars 1717. RA.
Förordningarna tryckta i Stiernmans »Samling af Kongl. Stadgar, Bref och
Förordningar», VI s. 330—40 och 368—72; Görtz’ myntningskontrakt i Mosers
»Rettung der Ehre und Unschulcl — — —» s. 417—421.
5 Westrin a. a. H. T. 1898 s. 156—57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
