Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertil Axelson: Satsrytm hos Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
Bertil Axelson.
är väl knappast utgivarnas allvarliga mening, att texten
inte kan reda sig utan denna från Knabe härrörande
ändring; men den är ju så lätt. Dess väsentliga effekt
synes vara utplånandet av cursus planus.
Som man ser, hade konjekturalkritiken, denna så rikt
facetterade vetenskap, kanske kunnat undgå diverse små
bidrag till sitt visserligen redan förut något tvivelaktiga
renommé, om museumsinspektör J. Olrik och dr. phil. H. Raeder
kommit att lägga märke till att den av dem ederade
märklige författaren skriver rytmiskt normerad prosa. Nu
tyder i stället åtskilligt på en viss aningslöshet därvidlag.
Att de ovan meddelade exemplen på redan (eller: även)
av cursus obarmhärtigt vederlagda konjekturer, vare sig de
placerats i eller under texten, skulle kunna avsevärt utökas,
må den intresserade själv övertyga sig om genom en
granskning av apparatus criticus. Här slutar jag alltså dessa i varje
avseende mera som antydning och påstöt menade notiser,
icke utan den förhoppningen, att Saxoforskningen i
fortsättningen skall ägna tillbörlig uppmärksamhet åt ett värdefullt
kritiskt hjälpmedel, vars beaktande skulle kunnat bidraga
till att förläna den edition, som av professor Lauritz Weibull
och DSL:s kommitté bedömts på så frapperande olika sätt,
en mera strikt vetenskaplig fysionomi *.
1 När kommittén å sid. 86 efter en sista suggestiv trumvirvel drager
sig tillbaka från sitt värv, tvekar den inte att instämma läsaren »til Vidne»,
vilket kan synas obetänksamt men kanske förklaras av att man inte vänder
sig till någon initierad läsare. Måhända hade det även med tanke på ett
lekmannapublikum varit välbetänkt, om man någonstädes inflickat ett
medgivande av att editionen trots all förträfflighet kanske ändå kan vara
behäftad med sina små brister. Nu föreligger på ingen punkt ett sådant
medgivande. (Om detta berättigar till den tillsynes logiskt riktiga konklusionen,,
att DSL ännu inte börjat gnagas av vissa misstankar mot sin upplaga, må
lämnas därhän). Såvida man inte som ett slags peccavi bör fatta en
brådskande antydning (45), »at der er Ændringer i vor Udgave, som kan
diskuteres» (eufemismen spärrad av DSL); emellertid skyndar man sig att
neutralisera även denna så zephyriskt blida självkritik genom att omedelbart
beteckna ett sådant aber som »saare ringe», beroende på att 1)
Parisertryckets läsarter »uden Undtagelse» tillhandahållas på samma sida som rättel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
