Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56.
229
ingen träffaride karakteristik av det som skedde. Systemet,
som dittills endast liksöm experimentellt prövats och
utbildats, gjordes detta år till en hörnsten i finansförvaltningen.
Det fördes fram som en finansidé på modet, som man
med dogmatisk konsekvens anslöt sig till och tillämpade, en
ny princip, med vars hjälp de finansiella problemen skulle
låta sig lösas. Det är inte en sinnesriktning, en tillfällig
böjelse hos en enskild person, som röjes i brevväxlingen i
detta ärende; det är ett benhårt program, mot vilket inga
invändningar tillåtas och vars hållbarhet icke ett ögonblick
betvivlas av den eller de personer, som stå bakom det.
Ordet »finanser» får inte i detta sammanhang ge
felaktiga associationer. Hushållningen hade ännu ej väsentligen
tvingats in i penningdräkt. Endast en ringa procent av de
i landet tillverkade produkterna förvandlades i
marknadsvaror; en ännu ringare procent byttes i pengar. Det
essenti-ella hos produkten var ännu dess bruksvärde, ej det
marknadspris, den kunde betinga. Ännu dominerade i
räkenskaperna produkternas mängd och kvalitet; prissättningen
var en bokföringsmässig förenkling. Myntat silver var ännu
blott en vara bland andra varor: blott i vissa situationer
mera praktisk än andra varor men ofta mera obekväm och
oanvändbar än spannmål och fetalier *. Pengar, säger Gustav
Vasa i ett brev, kan vi själva låta mynta; men det är
allehanda fetalier och hö, vi behöva 2.
Det problem, som det gällde att lösa 1555, var
furstestatens centrala finansproblem: försörjning av den stående
armén. Denna var den nya statsorganisationens förnämsta
maktmedel i kampen mot feodala särintressen och
revolterande bönder samt vid staternas inbördes rivalitet, vars ten-
1 Det är betecknande att medan Gustav Vasa bekämpar utförseln av
silvermynt till grannländerna, rekommenderar han i 1550 års »undervisning»
om export och import myntat silver som lämplig exportvara till avlägset
belägna orter och till Ryssland, där inte de stora svenska exportartiklarna
efterfrågades och sålunda hade lagt bytesvärde gentemot önskvärda
import-artiklar.
2 G. I:s reg. 1556, 395.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
