Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56.
233
därnas drift. »Enn ordningh för slåtz och gårdzfogter».
Den finnes tryckt i registratureditionen 1.
Den centrala förvaltningen var sålunda i febril
verksamhet för att genomföra den nya finansorganisationen.
Ett regn av skrivelser i ärendet föll under vårens lopp.
Under februari och mars utfärdades brev — enligt fast
cirkulär — till fogdarna i hela Sverige om att avelsgårdar skulle
upprättas. Den stående formeln var att en starkare
ryttararna än hittills skulle hållas. Därtill förslog inte de
produkter, som bönderna kunde lämna. På grund därav skulle
i alla landsändar på den bästa jorden läggas avelsgårdar.
Lämpligen en i vartannat eller vart tredje prästegäll i
Sverige 2. I nya skrivelser uppmanas Erik övervaka att ordern
utfördes 3. Även Svante Sture ombads ha tillsyn över
verket: där han drog fram borde han se till, att fogdarna icke
försummade att med det snaraste anlägga avelsgårdar4.
Från att från början ha avsett ett län i närheten av
ryska gränsen hade avelsgårdsplanen nu vidgats att omfatta
hela riket. Den hade blivit ett system. Det var inte fråga
om att blott driva kronans gamla slott och gårdar som
avelsgårdar, att knyta avelsgårdsdriften till historiskt givna
förutsättningar. Det som föresvävade kansliet var en
abstrakt och rationell plan utan rot i givna
egendomsförhållanden: en avelsgård i varje socken i Finland och
Norrbotten, en i varannat eller vart tredje gall i Sverige. Landet
var inrutat i nytt produktionssystem, programmatiskt och
radikalt till sitt kynne.
Bakom försöket att genom denna väldiga
produktionsplan göra förvaltningen effektivare, att skapa större
tillgångar för kronan på spannmål, fetalier och hö skymtar
rivaliteten med den furstestat, som begynt byggas upp i öster.
Den svenska staten hade placerat sin väpnade makt vid
porten till den stora handelsvägen mot Moskva. Detta
1 G. I:s reg. 1556, 23.
2 G. I:s reg. 1556, 190.
8 T. ex. G. I:s reg. 1556, 160, 235.
4 G. I:s reg. 1556, 238.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
