Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Per Nyström.
krävde en helt annan armé än tidigare varit nödigt.
Moskoviternas expansion mot Kasan väckte överdrivna
föreställningar om deras makt. Det var en pressande tid för dem,
som ledde den svenska förvaltningen. En omfattande
brevväxling begynte i anledning av de svårigheter, som reste
sig vid den nya organisationens genomförande. Men ingen
invändning höll mot kansliets programmatiska sätt att tänka
i denna fråga. Den energi och konsekvens detta visade, då
det gällde att bryta fogdarnas slapphet, kontrasterar mot
de uppgifter konungen lämnat om sitt eget tillstånd. Han
var överansträngd. Han betecknar sig som »en gammel
allerstigen och fast utarbetad herre» 1. I ett brev till
fränden Sten Eriksson heter det att han blivit så utarbetad och
trött, att han snart intet mer förmådde. Det nya
internationella läget såg han i svart: »vij kunne eder och icke
förholle, att vij udi hele vår regementztijd udi större farlighett,
umsörgh, mode och bekymber icke varidt haffve än i thenne
winther skedt ähr . . .» 2.
II.
Det har redan av det föregående kunnat framgå, att
det nya förvaltningssystemet även innebar ett nytt system
för den agrara produktionen. Det äldre, det som skulle ge
vika var det medeltida eller bättre det feodala — begreppet
feodalism då taget i den vida bemärkelse, som är gängse i
sociologisk litteratur. Begreppsligt typiserat och renodlat
innebar det att den härskande klassen — kult- och
militäraristokratien samt dess män, konungen och hans män —
levde på tributer i olika persedlar, som de jordbrukande
och hantverkande skikten lämnade. Allt efter sin
sedvanerättsliga eller juridiska härledning benämndes dessa fasta
leveranser från ett socialt skikt till ett annat tionde, avråd,
landgille, ränta o. s. v. De voro så rikliga att den härskande
1 G. I:s reg. 1556, 178.
2 G. l:s reg. 1556, 196.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
