Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 Per Nyström.
Det synes som om i Mellaneuropa de nya
furstestaternas förvaltningsorganisationer gått i spetsen vid den nya
driftsformens införande \ Men det typiska här är att man
inte helt använde fri, köpt arbetskraft utan i allt större
utsträckning supplerade denna med arbete, som avkrävdes
bönderna med juridiskt stod i feodala rättssedvänjor. Den
normala formen för det nya jordbruksföretaget blev sålunda:
en storgård, administrerad med betalda arbetare, omgiven
av landbor som levererade tributär arbetskraft. Denna nya
driftsform kallades under 1500-talet i Tyskland Vorwerk, i
Danmark och Sverige avelsgård.
Detta ord betyder på nutida svenska produktionsgård.
Det var en teknisk term och får sålunda inte ställas vid
sidan av administrativa och kamerala begrepp som
kungsgård och sätesgård. En kungsgård kunde antingen vara
besatt med landbönder eller drivas som avelsgård. Det är i
anslutning till de olika driftsformerna för produktionen av
kronans spannmål, som dess räkenskaper under 1500-talet
skiljer mellan avelsspannmål och t. ex. tiondespannmål,
räntespannmål, avelssmör och räntesmör.
Hans Forssells undersökningar av jordbruket vid de
kungliga gårdarna under 1500-talet har inte givit vid
handen att nya rationella brukningsmetoder infördes. De
instruktioner för fogdarna, som finnas, ge inga anvisningar i
denna riktning. Brukningstekniken slöt an till den i
bondejordbruket hävdvunna. Det var en extensiv teknik. Större
skörderesultat nåddes genom att den odlade arealen
vidgades. I slotts- och gårdsfogdeordningen av 1556 tillhålles
fogden att låta röja upp ängar och mulbeten runt om
gården, bruka svedjor och vreter. Nyodlings- och
röjningstendensen är ett gemensamt drag för den europeiska, främst den
mellaneuropeiska jordbrukstekniken denna tid 2. Det är
samma tendens, som går igen i den av den svenska förvalt-
1 Se t. ex. Falke, Die Geschichte des Kurfursten August von Sachsen
in volkswirtschaftlicher Beziehung. (1868).
2 Jämför t. ex. Kaspar von Nostitz, Haushaltungsbuch des
Fursten-thums Preussen 1578. Utgiven av Karl Lohmeyer. (1893).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
