Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
Avelsgårdsprojektet 1555—56. 239
Steg för steg följde instruktionen produkternas gång i
förädlingsprocessen: efter 2 tunnor råg skulle vid mainingen
utfalla 2 tunnor 2 Va fjärdingar mjöl; en tunna mjöl skulle
— allt efter brödets kvalitet — ge fastställda mängder bröd: 2
tunnor fogdebröd, 2 Va tunnor svennebröd; av V2 tunna
rågmjöl och V2 tunna kornmjöl tillverkades 2 V* tunnor
spisbröd. På samma sätt var för de olika kvaliteterna öl
åtgången av malt och humle bestämd. För slakten var noga
angivet att intet fick förfaras: utom det att kropparna
tillvaratogs och konserverades, skulle av slakträntan göras korv,
sylta och kaldun; talg och ister skulle tillvaratagas.
Instruktionen fastställde noga mängden av dylika produkter, ett
visst antal slaktdjur skulle ge.
Avelsgårdens tekniska överlägsenhet över
bondejordbruket kunde göra sig gällande vid förädlingen och
tillvaratagandet av produkterna. Den var en manufaktur i smått
inom sin gren av näringslivet. Den står som ett
parallellfenomen till den samtida manufakturen, vars ställning inom
industrien denna tid karaktäriserades därav att den omfattade
just vissa förädlingsled i produktionen, vilka tekniskt och
ekonomiskt fördelaktigare kunde utföras medelst de större
verkstädernas bättre redskapsbestånd och högre
arbetsdelning än i det isolerade hantverket. Den ringa tekniska
utrustning, som dock förädlingen av de agrara produkterna
krävde, var bättre tillgodosedd på avelsgårdarna än i
bondgården; skattetaxeringar och inventarieförteckningar visa ett
överlägset förråd av stora kittlar, konserveringskärl o. dyL
Det stränga kravet på ekonomisering och den större
produktionsvolymen möjliggjorde ett bättre utnyttjande av
produkterna än i det lilla hushållet. En större variation av
slutprodukter kunde åstadkommas samtidigt som de olika
kvaliteterna bättre kunde standardiseras.
Instruktionerna innehöll dessutom noggranna normer
varit molckat hoss nogon man till thenne dagh, män Jagh vill, aller nadigeste
herre, effter Eders Nådes villia och gode behagh latha molcka them till en
försökelse i thenne sommer, män jag befructar, nådigste herre, åth fåren
bliffva förderffvade ther egenom — —» (G. I:s reg. 1552, 434).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
