Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Per Nyström.
för driftskostnaderna: utspisningen pr man och år var noga
bestämd med hänsyn till den olika reallön, som fogdar,
ryttare och tjänstefolk erhöllo. På samma sätt var
foderstaten för besättningen noga fastställd.
Vid redovisningen hade fogden att följa produkternas
gång från åker och äng genom alla processer till
konsum-tionsfärdig, användbar persedel, redogöra för deras
användning antingen i den direkta förbrukningen på gården eller
leveransen till konungens varuhus*. Genom studium av
denna rapport erhölls kontroll över hur produktions- och
konsumtionsplanerna följts.
Huruvida konungen eller någon i utlandet utbildad
sekreterare stod bakom den doktrinära utformningen och
radikaliseringen av avelsgårdsprogrammet 1555 kan ännu inte
avgöras. Ur den stora mängden brev, i vilka fogdarna
manas på att genomföra planen, kan emellertid läsas fram, att
förvaltningsledningen var klart övertygad om att det nya
produktionssystemet gav kronan ett större överskott än det
gamla med landbönder utplanterade på kungsgårdar och
skattehemman. »Och vore effther vårth betenckende enn
stor fördeel och gagn, åth the sköne gårder (hvilke nu enn
hop bönder besitije och göre intet mere ähnn till fem eller
sex [L] & smör aff thänn gårdh, som en vellig skönn affvel
kunne hölles opå) mötte bliffve brukede till thätt, som rijketh
kunne haffve större hjälp och styrcke utaff, i så mötte åth
opå sådanne gårder mötte hölles affvell, synnerligenn ther
godh åker och eng vore, så åth mann kunne få sädh och
höö och haffve rådh till åth upföde en hop boskap» 2. Sten
Eriksson uppmanades att investera sina tillgångar i
produktiva företag i stället för att köpa lyx: konungen såg gärna
att avelsgårdar upprättades i hans förläningar »ty ther ligger
fast mere macht opå än församble smicke och sådane
tingest, som riket haffver inthet gagn eller styrke utaff»3.
1 Jmf. Forssell, 72.
2 G. I:s reg. 1558, 142.
3 G. I:s reg. 1556, 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
