Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56.
241
Förvaltningsledningen ansåg att de nya avelsgårdarna,
som anlades 1555—56, skulle ha en standardstorlek, som
medgav en besättning på 100 kor, 20—30 oxar och
erforderliga ungnöt. Därtill skulle de kunna föda 20
kavallerihästar \ Vid ett annat tillfälle angavs storleken 100—200
tunnors spannland 2.
Det som här framlagts är närmast teorien för
avelsgårdarna; den uppfattning, som förvaltningsledningen hade
om deras möjligheter, produktivitet, profiterlighet har också
sökt fixeras. Hur driftsresultatet i verkligheten utföll skall
inte här skildras. Den extensiva brukningsmetoden krävde
mycket arbetskraft. Man hushållade inte med den varan:
det heter i ett brev till fogden på Höjentorps gård, att han
skulle rykta och tillpynta åkern genom dikning, gödning
och eljest »oanseendis hvad arbete och omack thet koster».
Vid sidan av den dyra, köpta arbetskraften räknades med
fri, obetald arbetskraft från landbor och bönder. Tillgången
på dylik skulle i tilltagande grad bli en av den nya
driftsformens viktigaste ekonomiska förutsättningar. Det hette
redan 1547: effter som det ligger många dagsverken under
Kumo gård och eljest är god lägenhet där, så kunna vi inte
tänka oss annat än att där bör hållas avel3.
Men det som 1555—56 var huvudförutsättningen för
grundandet av en storgård, var markens och jordens
beskaffenhet. I alla brev heter det att fogdarna skall utvälja
den bästa lägenheten, den lämpligaste jorden. En stor del
av diskussionen mellan den centrala förvaltningen och
befallningsmännen rörde sig just om platsens lämplighet. Det
var jordens tekniska beskaffenhet, som diskuterades. Då
Ture Bielke erhållit förteckningen på lämpliga platser vid
Nyslott svarade han: »— då som iagh får iffro Jaeskis och
hitt, dhå war iagh j Listensar Laendzmandz gordh, så kunde
iagh ther på sielffue Listensari öön ingen synnerligh legen-
1 G. I:s reg. 1556, 21.
2 G. I:s reg. 1557, 3.
3 G. I:s reg. 1547, 219.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
