Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Nyström: Avelsgårdsprojektet 1555—56. Några anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avelsgårdsprojektet 1555—56.
253
skulle efterkomma det, befallningsmännen skulle tillsäga
dem 1.
Enligt två något skilda formulär utsändes dessa brev i
februari och mars 1556 till Ångermanland, Gästrikland,
Medelpad, Österbotten, Västerbotten; Uppsala, Västerås och
Strängnäs stift; Västergötland, Dal och Värmland, Småland,
Sunnerbo, Östbo och Västbo, Kalmar och Kronobergs län.
Samtidigt tillställdes befallningsmännen de tidigare omtalade
cirkulärskrivelserna om att avelsgårdar skulle upprättas i
och för krigsmaktens stärkande. I dessa fanns noggranna
föreskrifter om det demagogiska tillvägagångssätt, som den
politiska centralledningen fann tillrådligt. Befallningsmannen
gjordes uppmärksam på att i det öppna brevet inte fullt
utsagts på vad sätt den nödiga förstärkningen skulle ske.
Innan han läste upp det borde han förhandla med prästerna
och de förståndigaste och inflytelserikaste bönderna samt för
dem tillrättalägga saken. Sedan skulle han på det fogligaste
giva menige man före att det behövdes mycket fetalier,
korn, hö och havre för att underhålla den nya krigsmakten
med. Men för att inte menige man skulle bli betungade
härmed — skulle han vidare utveckla — så syntes det
rådligt att i var landsända upprätta några avelsgårdar, som
skulle producera de nödiga medlen och på vilka krigsfolket
och dess hästar skulle kunna underhållas. Dessa skulle
härigenom inte behöva draga ut bland bönderna och göra dem
förfång, något som mycket väl kunde inträffa om de
nödgades draga omkring på fodring.
Kansliet litade dock inte helt på fogdarnas demagogiska
förmåga. »Effter vij väll kunne tencke, att fougterne, som
skole handie medt almogen både ther um och annedt, icke
haffve then skickelighet medt taell, att de kunne giffve saken
före som behoff görs, så att allmogen kan bliffve bevecht
till att lathe saken gå sigh till hierthet, såsom thet borde skee»,
så skulle Erik — d. v. s. regeringen i Stockholm — tillse
att några rådsherrar eller andra lämpliga skulle förkunna
1 G. I:s reg. 1556, 115, 192.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
