Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull: Saxo inför Bestyrelsen av Det danske Sprog- og Litteraturselskab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
Lauritz Weibull.
styrelsen fås form och innehåll genom utgivarnas rättelse
»i skönaste ordning»; betydelsen blir: »vid åsynen av
åldringens sår». För övrigt skall en exakt undersökning av
Saxos språkstoff inte lemna tvivel om att rättelsen ger den
rätta läsarten. Opem ferré är nemligen annars hos Saxo
överallt brukat antingen absolut eller förbundet med
personbeteckning, däremot aldrig med tings- eller
begreppsbeteckning. »När detta förhållande», slutar Bestyrelsen, »har
undgått professor Weibulls uppmärksamhet, torde en
medverkande orsak härtill vara, att professorn inte har känt sig
stött av Parisertryckets läsart, vad som åter måste förklaras
ur hans säregna inställning till det latinska språket».
Vi är en hel liten skara, som i denna Bestyrelsens
argumentering träffas av det lilla lustiga infallet på slutet.
Stephanius och Madvig har haft samma »säregna inställning
till det latinska språket» som jag, överhuvud alla
Saxoutgivare före auktoriteten av 1931. Så särdeles påfallande kan
väl alltså inte uttryckssättet i Editio princeps vara. Och
förtjenar verkligen Stephanius och Madvig underbetyg i latin
för att de godtagit det?
Bestyrelsens argumentering går för övrigt i stereotypa
gängor: stämmer en konstruktion inte med den eller de
konstruktioner, som annars kan beläggas hos Saxo, är den att
ändra. Här skall konstruktionen inte stämma. Alltså har
den ändrats. Det synes annars, som om en konstruktion,
när den som här är anmärkningsfri — motsatsen lär ingen
mot Stephanius och Madvig kunna hävda — och därtill lär
röja någon originalitet, den alldeles särskilt vore förtjent att
bevaras orörd. För övrigt ändras den goda meningen
i Editio princeps genom rättelsen. Meningen är inte: »vid
åsynen av åldringens sår». Meningen är, att den unge
mannen fick syn på gubben, conspecti senis, och kom närmare
för att hjelpa honom med hans sår. Med conspecti är allt
»i skönaste ordning».
165 20.
Syuardum. Namnet är rättat till Sywardum, alltså
u till w, en rättelse som genomgående gjorts eller avsetts
att göras i andra sammansättningsledets början av namn.
Marius Kristensen står här för rusthållet.
Vad jag anfört i detta sammanhang är endast, att
»skrivsättet därmed inte återföres till det ursprungliga». Och
att u i ett namn som det här ifrågavarande »var i bruk, för
att inte säga var det vanliga, i Saxos egen tid».
Bestyrelsen (61—62) söker närmare begrunda utgivar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
